APN Nyhetsbrev september Stort tack alla kära medlemmar för ert stöd för Animal Protection Network. Utan er kan vi inte fortsätta att stödja våra fantastiska och viktiga partners i Asien.

Här kommer lite nyheter från det som era pengar har gått till.

Som ni ser är det stort fokus på hundköttshandeln i detta nyhetsbrev. Vi stödjer oförtrutet våra partners i deras arbete att få en ända på denna ganska nya, men inte desto mindre oetiska, och i många fall olagliga, tradition.

En stor del människor får upp ögonen för problemen med hundköttskonsumtion, inte minst gällande den stora hälsorisken för de som äter hundköttet, och det är en liten minoritet som håller handeln igång. Extra sorgligt är att handeln i Kina just nu till stor del fokuserar på att stjäla älskade familjehundar, för att använda dem till en maträtt.

Men med er hjälp kommer vi att fortsätta att stödja det viktiga arbetet i Asien, gällande hundköttskonsumtion, som faktiskt visar progress på flera områden. Läs mer i vårt nyhetsbrev.
Animal Protection Network har nu också skaffat Swish för att förenkla för dem som vill skänka ett bidrag till katterna, hundarna och björnarna i Asien (Vårt Swish nummer är 123 466 5675).

Bästa hälsningar och tack igen för ert livsviktiga stöd.
 
Anna Almberg, ordförande, Animal Protection Network 

APN har numer Swish APN strävar alltid att göra det enkelt att kunna hjälpa djuren. Vi kollar ofta på nya betalningslösningar, nya sätt för er att enkelt kunna hjälpa till. Viktigt för oss är att kostnaderna också ska vara så små som möjligt. Vi är därför glada att meddela att vi numer också har Swish som betalningslösning. Vårt Swish nummer är 123 466 5675. 


Älskade hunden Bug är försvunnen
Mycket går åt rätt håll i Kina – ändå stjäls fortfarande älskade husdjur för att bli mat, idag i Kina, i ett mycket stort antal. 

Fler och fler invånare i Kina blir medvetna om problemen med hundköttskonsumtion – och tar aktivt ställning emot denna förhållandevis nya ”tradition”. Hundköttskonsumtion har inte endast etiska tveksamheter, det är även en hälsorisk som exempelvis att rabies kan spridas vid hundköttskonsumtion. Även i den offentliga världen händer det saker. Myndigheter slutar stödja hundköttsfestivaler, som exempelvis den i Yulin, där offentligt anställds förbjöds delta i somras och att restauranter inte tillåts göra reklam för den. 

Dock visar en ny rapport som APNs partner Animals Asia i Kina har tagit fram att fortfarande ett stort antal husdjur stjäls varje år i Kina för att hamna som en maträtt på en tallrik. Faktum är att en majoritet av de hundar som blir mat är antingen älskade familjehundar eller gatuhundar – som har stulits. 

Vänliga, keliga, älskliga hunden Bug, exempelvis, var ute på promenad i somras och  försvann på promenaden. Hon kom ur synhåll en kort stund på trottoaren, och har inte återsetts sedan dess. Hon skulle aldrig rymma från sina ägare, utan de är övertygade om att hon är stulen av hundköttshandlare. Flera andra hundar stals från kvarteret under samma period. 

Hundköttsfarmarna avvecklas allt mer. Det är helt enkelt enklare och billigare för hundköttshandlarna att gå ut på gatan och stjäla hundar, hemlösa eller husdjur, än att driva en hundfarm. 

Vi kommer aldrig att få veta hur Bugs liv slutade, om hon led eller hur hon led. Men vad vi vet är att reglera hundköttshandeln inte kommer att få någon effekt i praktiken. Den måste bli klassad som olaglig för att något ska hända. 

Därför kommer Animal Protection Network att fortsätta stödja Animals Asias oförtrutna arbete att hundköttskonsumtion i Kina ska bli illegalt och straffbart.
  Berättelse från en av AKF’s hemliga agenter
Vi berättar ofta om de tursamma hundarna på Animal Kingdom Foundations vackra räddningscenter i Tarlac, vi berättar om omvårdnad, kärlek och rehabilitering och inte sällan om lyckliga adoptioner. Jag, Lou Kockly, som sitter i svenska APNs styrelse, har varit flera vändor till Filippinerna och även deltagit vid tillslag och vet således att det finns många långa och ibland fruktansvärda historier om vad hundarna varit med om innan de kommer till räddningscentret.  

Till detta nyhetsbrev bad vi en av våra fantastiska agenter att berätta om sitt jobb. Ett farligt och tidskrävande jobb där de infiltrerar nätverk under täckmantel och samlar tillräckligt med bevis för att man med lokal polis skall kunna göra tillslag och se till att förövarna åtalas och döms. Här kommer agenten A’s historia:

Att vara en djurskyddsagent  i Filippinerna är ett dygnetruntjobb. När du tror att du skall få lite lugnare en period så får du ofta tips om en eventuell räddningsaktion. Du måste vara beredd att skrida till verket omedelbart, resa många mil och ibland till och med flytta till en främmande plats för en period. En plats där du inte känner till varken geografin eller ens språket (I Filippinerna talas över 170 olika språk, reds. anm.) 

Det var i maj i år som jag mottog ett telefonsamtal från en bekymrad medborgare som rapporterade om en uppenbar försäljning av tillagat hundkött i en stad i nordöstra Luzon. Staden ligger ungefär 10 timmars bilresa från min hemby och jag måste säkerställa att uppgifterna verkligen stämmer. ‘AKF Rapid Response Team’ träffades och diskuterade vilka ytterligare åtgärder som skulle vidtas.

Jag packade mina väskor dagen efter mötet och åkte redan vid kl 2 på morgonen för att ha gott om tid att hitta boende i denna lilla stad norr om Manila, en för mig helt obekant destination. Talar de tagalog med främlingar där? Vilken mat äter de? Är de vänliga människor?

Jag kom fram runt tio på morgonen och började direkt söka efter någonstans att bo. Jag kanske skulle stanna här i veckor eller månader. 

Staden är myllrande! Olika företag radas upp längs huvudgatan och även på de inre gatorna är det massor med aktivitet. Den här staden är känd för sin höga temperatur och jag svettas massor. Både för värmen, men också för att jag är nervös och hoppas innerligt att uppdraget skall bli en framgång.

Med en anständig plats att bo och lite mat i magen började jag gå runt och prata med människor och gör mig hemmastad. 

Det var inte svårt att hitta den platsen jag sökte. Jag hittade området och upptäckte försäljare som säljer kött längs med stadens gator. Jag låtsades att köpa griskött och bad samtidigt om hundkött och blev förvånad hur lätt jag fick handla. Proverna på köttet jag köpte kommer att levereras till Manila så att nationella köttinspektionen kan kontrollera ursprunget. När jag har fått resultatet av testerna kommer AKF Rapid Response Team resa till staden för att planera och samordna med lokala myndigheter, lokala matinspektionsmyndigheter, polis och media. 

Den här delen av operationen kan pågå från tre veckor upp till två månader. Allt beror på vad jag lyckas finna genom övervakning, vilka jag lär känna och får kontakt med samt utslagen av analysen av det förmodade hundköttet som köps på plats.

När allt är bekräftat planeras razzian mycket noggrant med alla berörda myndigheter. Jag återgår till platsen, gör köpet av hundar eller hundkött medan mitt varje steg dokumenteras. På given signal går polisen in och gör tillslaget och griper de misstänkta.

Den 22 juni i år arresterades två personer, en man och en kvinna, misstänkta för handel med hundkött. Totalt beslagtogs ca 40 kilo hundkött och åtal väcktes mot de båda misstänkta.

Vad jag upptäckte var att denna lilla nordlig staden har en förkärlek till hundkött istället för fläskkött eller kyckling. Kunderna består av vanliga människor och jag har noterat fler försäljare av illegalt kött.

Det finns mycket jobb för mig här och jag har en känsla av att staden snart kommer att bli mycket bekant för mig…

Notering: Alla dessa förberedelser kan ta veckor eller månader. Utredaren bor i området under hela tiden och ibland misslyckas man och då får man börja om på nytt. 

Dessa operationer är mycket kostsamma, men kan vi hindra tortyren av hundar så är det värt det. APN kommer att fortsätta stödja detta arbete långsiktigt och behöver all hjälp vi kan få.

Indien, Help In Suffering Under sommaren hade området runt Kalimpong ett väldigt kraftigt monsunregn som gjorde det omöjligt att ta sig till djurhemmet med bil. Det är även där dom ska bygga/renovera sitt kattstall. Bygget kommer att påbörjas så snart vägarna blir körbara igen. Som ni kan se på bilden nedan så går det ännu inte att ta sig fram med varken bil eller lastbil. Men som vi skrev i förra nyhetsbrevet så tänkte dom ändå vänta till hösten eftersom dom då kommer få extra hjälp av en veterinär och en byggjobbare.
 
Help in Sufferings (HIS) klinik i Jaipur har alltid varit välbesökt av djurälskare och djurägare som tagit dit sina skyddslingar för att få hjälp. Det är inte bara katter och hundar som kommer dit, även kor, bufflar, getter, ankor och marsvin kommer för att få behandling. Bara under 1 år har 6841 djur besökt kliniken som ligger i Jaipur.
Men mer än 70% av besökarna är hundar. Oftast är det magproblem dom kommer för, men vanligt är även hudproblem och fästingar. Det kommer många valpar som lider av valpsjuka eftersom det inte är så vanligt att man vaccinerar sin valp mot det i Indien (som vi gör här hemma i Sverige) Detta helt enkelt för att dom inte vet att man bör göra det. Det är ett av HIS stora arbeten – att arbeta mer med att få ut information om hur man sköter sina djur.
 
HIS räddningsteam försöker alltid att hjälpa djuren som lever på gatorna snabbt och effektivt så dom slipper lida. Detta har medfört att människor som tidigare inte ”sett” dom hemlösa djuren nu ringer HIS om dom ser ett skadat djur.
Varje år öka antalet räddningsaktioner och fler och fler djur får snabbare hjälp tack vare HIS´s räddningsteam och att mäniskorna numera kontaktar HIS allt oftare. Teamet arbetar året runt och är lika effektiva trots att det ibland är så varmt som 45 grader, eller häftiga skyfall. Teamet brinner verkligen för det dom gör.
 
I december räddade HIS en ko som gick på gatan i väldiga plågor. Den lokala befolkningen hade försökt hjälpa kon, men då dom inte klarade av det så ringde dom till HIS räddningsteam. På veterinärkliniken upptäckte dom att kon hade ont p.g.a. att hon inte lyckades föda sin kalv. Både kon och kalven svävade i fara, men teamet lyckades få ut kalven och båda klarade sig. Samtidigt hade HIS räddat en kalv som förlorat sin mamma i en trafikolycka. Kalven vara bara några dagar gammal när den kom till HIS. Dom flesta kor matar bara sina egna kalvar, men kossan som precis fött sin kalv tog även hand om den lilla kalven som förlorat sin mamma. Detta slutade i dubbel lycka.