Copy
Destination december 2016. Ett nyhetsbrev om hållbara transportsystem som ges ut av nätverket Kompass.
Ser mailet konstigt ut? Klicka här!
ORDFÖRANDEN HAR ORDET

God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

 
Klimat- och miljöarbetet globalt når framgångar där fler länder ansluter sig till att minska negativa utsläpp och premiera gröna transporter. KOMPASS nationella spårbilsnätverk har under året bidragit till att lyfta blicken från gammal kostnadsdrivande kollektivtrafik till spårbilssystem som erbjuder grön, tillgänglig och mer individanpassad resa. Det gör det möjligt för fler att ställa bilen och välja kollektiva alternativ i resan från dörr till dörr.

2017 ser vi fram emot att vi kommer närmare beslut för spårbil som komplement till övriga kollektiva alternativ i Sverige. Från KOMPASS sänder vi stort tack till samarbetspartner och alla dem vi har mött under året. Nu tar vi nya tag och ser fram emot spännande och givande mässor, utställningar, debatter och evenemang där KOMPASS kommer att delta. Vi ser särskilt fram emot Ekotransportmässan 2030, som hålls i april på Münchenbryggeriet samt Podcar City 11 och Almedalsveckan i Visby under sommaren.

Med önskan om en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

/Ann-Christin och KOMPASS-redaktionen


Ann-Christin L Frickner, ordförande KOMPASS
KOMPASS på Facebook
KOMPASS webb
Maila oss!
GÄSTARTIKEL: JOHAN LANDGREN

Från science fiction till fullständigt rationellt - reflektioner från en spårbilskonferens


Nyligen deltog jag i Miljötinget i Malung för att hålla föredrag och workshops om fossilfri omställning. Hundratals vetgiriga och engagerade ungdomar ägnade en hel helg åt att delta i workshops, lyssna på föredrag och medverka i en stadsvandring för att sprida kunskap och inspiration kring framtidens miljöutmaningar och möjligheter.

En stor del av mitt föredrag berörde mina erfarenheter från Podcar City -konferensen i Antwerpen där jag tillsammans med min kollega Roberth Hansson ansvarade för filmandet av presentationer och studiebesöket till Europas första Podcar-system i Rotterdam.


BILD: 2getthere Parkshuttle. Foto: Johan Landgren

Vi reste till Antwerpen från Sverige med elbilen Tesla Model S och fick på det sättet både en trevlig reseupplevelse och sparade in de många ton koldioxid-utsläpp som flygresan annars inneburit. Det blev även ytterligare en bekräftelse på eltransporternas återkomst. Att vi under tio dagar och över 430 mil kunde resa genom Västeuropa med en elbil är bevis på att långresor numera går utmärkt att göra med en elbil och därför bör betraktas som ett möjligt komplement till övriga eltransporter för framtiden.

Filmen vi gjorde från holländska 2gettheres självkörande Podcar-system när vi besökte Rivium Business park i Rotterdam där det ligger, gjorde stort intryck på ungdomarna vid Miljötinget. Precis som de flesta andra svenskar kände de inte till detta självkörande transportsystem som varit i trafik i över ett årtionde. Men efter de många inspirerande nyheter som presenterades under konferensen om de Podcar-system som nu byggs och är under utveckling är jag övertygad om att tiden för Podcars nu är mogen och att kännedomen om dess många fördelar kommer spridas.

Alla ungdomar under de workshops jag höll vid Miljötinget tyckes övertygade om att Podcars borde byggas överallt i Sverige och att det var ett självklart val för framtidens smarta och hållbara transporter. En tjej tyckte att valet av hållbara transporter för framtiden var givet:


”Eftersom Podcars är det säkraste transportmedlet ska Trafikverket och politiker naturligtvis välja det, varför ska det välja något som är mindre trafiksäkert och sämre?”


Hon menade att Podcars verkade bättre än övriga transporter på alla sätt och därför borde byggas nu. Det är svårt att inte hålla med.

Podcar-systemet i Rotterdam har bara sex fordon i drift men kan transportera över 500 passagerare per timme i båda riktningar. Efter en detaljerad genomgång av systemet av VD:n och grundaren Robbert Lohmann gjorde jag och Roberth lite egna tester och åkte runt med fordonen flera varv.

Vi noterade att väntetiderna vid de fem stationerna längs den 1,8 km långa banan mycket riktigt bara var cirka 2 minuter och att resan med Podcar-fordonen gick tyst och bekvämt.

Att det saknades förare tänkte man knappt på utan det kändes tvärtom hur naturligt som helst. Vi noterade dessutom flera äldre damer som obehindrat använde Podarna som påminner om självkörande minibussar. De var mycket välanpassade för äldre och funktionshindrade.

Det är lite ironiskt att först nu när samtliga biltillverkare tävlar om vem som ska komma med den coolaste självkörande bilen för trafik, upptäcker allt fler att det redan finns självkörande system som fungerat länge. Företag som Google har tex besökt Podcar-systemet i Rivium Business parks, sannolikt då de insett att trafikstockningar inte bara kan lösas med självkörande teknik i bilar på vanliga vägar.

När jag deltog i fjolårets Podcar City-konferens i Silicon Valley berättade en representant för Google på plats att företaget redan idag kör många av sina anställda med egna bussar för att de inte ska sitta fast bilköer till och från arbetet varje dag. På bussarna kan de arbeta och komma utvilade till arbetet utan att spilla tid och energi på resandet.

Detta är något som Podcars redan kan erbjuda men till skillnad mot bussen kan passageraravgångarna individanpassas, väntetiderna kortas ner till några minuter och transporterna sker alltid säkert och med eldrift. Dessutom begränsas inte Podcars av övrig trafik då de färdas på egna banor och kan därmed köra non-stop till destinationen. Fördelarna är med andra ord många.


BILD: Elladdning i Sverige. Foto: Johan Landgren

Under Podcar City-konferensen som hölls vid University of Antwerpen samlades ngenjörer, entreprenörer, forskare och experter på självkörande transportsystem från hela världen däribland många svenskar. En hel del var förstås transportexperter specialiserade på Podcars men även mjukvaruutvecklare och svenska kommunpolitiker var på plats. Tex var Nvidias Europachef för autonoma transportsystem där för att att berätta och visa hur långt man kommit med maskin-inlärning och utveckling av Artificiell Intelligens för applikationer i fordon. Givetvis ser Nvidia stora möjligheter att använda sin teknik för att vidareutveckla tekniken även i Podcars.


Konferensen bjöd på stor kunskapsbredd under de hela 38 presentationer som hölls under två intensiva dagar i Antwerpen. Nedan kommer jag lyfta två av dessa presentationer.


Den ena stod Andries Louw för, grundaren och VD:n för Milotec och Podcar Africa. Dessa nystartade företag kan komma att skaka om transportindustrin i Sydafrika och sannolikt på flera andra håll i världen. Detta med en ny typ av Podcars för såväl tungt gods som människor. Tekniken som Andries Louw och hans kollegor utvecklat kallar de Fractional Rapid Transit (FRT) men är i grunden en variant av Podcars där fordon färdas hängande på spår cirka 10-15 meter över marken. Men till skillnad mot övriga Podcar-system är detta system extremt snabbmonterat och till och med ännu billigare. Helt enkelt anpassat för afrikanska förhållanden så att vilda djur och barn kan gå under banan.

Vad som är speciellt med Miloteks podcar-system är att det nyligen fått en jättebeställning av ett gruvbolag i Sydafrika för att transportera 350 000 ton kol per månad. Kol är väl det sista man önskar sig i en omställning till fossilfritt men det visar på potentialen för tekniken med den enorma lastkapaciteten och de många marknader det öppnar för. Stålet som banan är byggd av levereras av svenska SSAB. Gruvbolaget menar att systemet kommer få ner deras transportkostnader till en tredjedel mot idag då de nu kan ersätta sina lastbilar. Flera andra gruvbolag står i kö för att eventuellt beställa systemet som klarar att transportera 20 ton per vagn/pod och kan alltså ersätta lastbilar, kräver inga förare och ska drivas helt på solceller och batterier.

Milotek har också precis fått sin första order för ett Podcar-system som använder samma teknik men istället transporterar kabiner med passagerare och ska byggas i ett universitetsområde utanför Johannesburg nästa år. Andries Louw har bland annat tilldelats ett klimatpris av världsnaturfonden för det revolutionerande transportsystemet.

En annan mycket inspirerande presentation stod Ron Swenson för. Svenskättlingen, uppfinnaren och entreprenören från Silicon Valley som varit involverad i utvecklingen av Podcars i årtionden och samtidigt arbetat med olika tekniker för utveckling av solceller.

Bland annat innehar Ron fortfarande Guiness World record från 2004 "för att med världens största Kite-segel dragit en 9 ton tung segelfarkost", ett rekord som står sig än idag. Kitesegel används i allt högre utsträckning av stora handelsfartyg för att minska bränsleförbrukningen.

Ron inledde sin presentation med att visa hur stora delar av Silicon Valley och Malmö kommer hamna under vatten om vi inte vänder utvecklingen med de ökade utsläppen av koldioxid i atmosfären. Ron pekade även på att det dessutom är bråttom att ställa om transporterna och energisystemen av ett annat skäl. Vi har nämligen plockat de lågt hängande fossila energifrukterna först och många beräkningar tyder på att världens billiga olja, den konventionella oljan, kommer börja minska i produktion inom bara några år.
Budskapet var glasklart:


”Silicon Valley, svenskar och belgare måste exportera lösningar för nollutsläpp om de vill överleva”


Med inspiration och humor visade Ron hur vi genom historien mött motgångar och ofta fått höra av experter att ”det går inte att genomföra”. Men Ron påminde då om ett citat från science fiction-författaren Richard Heinlein:

"Lyssna alltid på experterna. De talar om vad som inte kan göras och varför. Sen gör du det ändå!"

Ron berättade om det internationella forsknings- och studentprojektet Spartan Superway vid San José University där bland annat många svenska studenter varit med. Under bara några år har svenskar, brasilianare, fransmän och amerikaner med olika expertis designat och utvecklat ett Podcar-system som man hoppas finns på plats i centrala San José inom några år. Kanske får vi se tekniken bakom Spartan Superway -systemet även i andra delar av världen. Studenterna planerar nämligen att skapa ett eget Podcar-företag för att kunna bygga liknande Podcar-system i andra delar av USA och även för export till andra delar av världen.


Jag lämnade konferensen i Antwerpen med mer än bara hopp om att vi kan ställa om vårt transportsystem till något bättre, jag påmindes om att omställningen redan är i full gång. 


Efter Miljötinget i Dalarna insåg jag även vilket framtidskapital vi har i våra ungdomar. För när de ges möjligheten och får kunskapen om såväl utmaningarna som de hållbara transportsystem som finns, kan de bidra med enorm kreativitet och väntar inte på färdiga lösningar utan sätter igång direkt. Podcars kan med ungdomars, entreprenörers och kommuners hjälp bli en självklar del av de fossilfria transporter vi behöver nu och i framtiden.

/Johan Landgren, författare och upphovsman till bloggen "Olja för blåbär" (peak-oil.se


 
KOMPASS på Facebook
KOMPASS webb
Maila oss!
RAPPORT FRÅN SIGTUNA OCH ARLANDA CITY

IPM-system och Airport City Stockholm

Sigtuna kommun verkar tillsammans med Swedavia, Arlanda flygplats och Arlandastad Holding AB via ett gemensamt ägt bolag – Airport City Stockholm – för att främja  förutsättningarna för en utbyggnad av en modern flygplatsstad kring Arlanda flygplats. Visionen för Airport City Stockholm är att flygplatsstaden ska utvecklas till en hållbar flygplatsstad med en levande stadskärna och attraktiva verksamhetsområden som genom sitt unika läge vid flygplatsen och närheten till väg E 4, järnväg och det centrala läget mitt i utvecklingsstråket Stockholm – Uppsala ger en exceptionell tillgänglighet till regionen, Sverige och världen. Tillgängligheten inom flygplatsstaden är av strategisk betydelse och transportförsörjningen inom området ska präglas av hållbara och flexibla trafiksystem. En integrerad trafik- och bebyggelseutveckling är därför av högsta prioritet i planeringen och utvecklingen av flygplatsstaden. 

 

BILD: Visualisering av IPM-system. Bildkälla: Arogus International AB.

På och kring Arlanda flygplats, som idag har över 23 miljoner flygpassagerare, finns över 20 000 arbetsplatser. I ett perspektiv bortom år 2030 ger planerna för flygplatsstaden Airport City Stockholm förutsättningar för 50 000 arbetsplatser i området, samtidigt som Arlanda flygplats årligen väntas ha över 35 miljoner flygpassagerare. Via det gemensamma bolaget Airport City Stockholm har mot denna bakgrund parterna i bolaget lämnat uppdrag om att en studie ska genomföras kring hur ett system med förarlösa fordon i en etappvis utbyggnad skulle kunna tillgodose de framtida transportbehoven inom flygplatsstaden.


"Visionen för Airport City Stockholm är att flygplatsstaden ska utvecklas till en hållbar flygplatsstad med en levande stadskärna och attraktiva verksamhetsområden"


Denna studie visar på följande resultat:
Flygplatsstaden Airport City Stockholm söker en hållbar och attraktiv  kollektivtrafik som stödjer en integrerad utveckling av bebyggelse och trafikbehov  genom att vara skalbart och ge en struktur för områdets  utveckling.  Tidigare  studier   har  inventerat  olika  trafikslag,  och  identifierat   att   ett automatiserat  förarlöst  system baserat på något mindre  fordon  jämfört  med  konventionell  APM skulle  kunna  uppfylla  kraven  och  stödja  en  sådan  process. Systemet skulle  i en  förlängning trafikförsörja  Airport  City Stockholm och knyta an till  både Arlanda flygplats samt kollektivtrafik i Märsta. Föreliggande studie fokuserar på en första etapp som utgörs av trafikbehoven närmast på Arlanda flygplats och verksamheter kopplade till flygplatsen  som  har konkreta transportbehov  i dagsläget och fortsatt utgör viktiga komponenter i den framtida  utformningen  av flygplatsstaden.  Mer konkret  omfattar studien ett system som betjänar terminaler och långtidsparkeringar ALFA och BETA samt närliggande hotell  och  hyrbilsverksamhet,  men  med  de  mycket  viktiga  aspekterna, på vidare  expansion och skalbarhet, för att på ett bra sätt betjäna flygplatsstadens utveckling.

l korthet har studien genomförts i följande steg:

  • Analys  av  transportbehov    för   dagens  resande  och   bedömd   utvecklingen   till   2050, inkluderande tillkommande  flöden från vidare utveckling av flygplatsstaden.
     
  • Framtagning  av  systemlösningar   med  bansträckning, vagnsbehov,  verkstadsanläggning, stationsplacering mm.
     
  • Verifiering   av   vilka   prestanda   man   erhåller   i form    av  totala    restider   vid   olika passagerarflöden.
     
  • Uppskattning av investering och driftskostnad  för  alternativ  som bedömts  attraktiva  och intressanta ur flygplatsstadens perspektiv,


Sammanfattningsvis kan ett system med ca 7,5 km spår i nätverk, 13 stationer och 40 mindre vagnar i trafik i maxtimme (6 sittande, 3-4 stående) hantera dagens flöden med god marginal. Systemet ger i stort sett konstanta restider dygnet runt som är kortare än vad dagens bussar erbjuder vid maxtrafik. Systemets utformning stödjer planerad kvartersstruktur och framtida expansion av terminaler.

För en utbyggnad till predikterade flöden 2050 krävs 60 vagnar i trafik. Systemet har också verifierats avseende trafik från tillkommande  etapper. God funktion  kan uppnås avseende vagnsflödet i båda fallen, men det finns reservationer för hur vissa stationer med stora passagerarflöden kommer att fungera. Det är är oprövat hur resenärer effektivt kan dirigeras till rätt fordon på kort tid. En lösning på problemet  kan vara större  fordon, eller en mix mellan mindre  och större  fordon, alternativt kompletterande stationer för att avlasta vissa flöden.

 


BILD: Förslag till integrering av IPM-system vid Arlanda. Bildkälla: Arogus International AB.

Investeringen  uppskattas till  700 MSEK. Årlig driftkostnad  uppskattas till  ca 32 MSEK  för  dagens trafik, exklusive räntor och avskrivningar. Ett system innebär självklart inte enbart kostnader, utan ger  en  mångfald  av nyttor. Exempel är  besparingar  för  dagens busstrafik, nya  möjligheter  för markutnyttjande nära terminaler  med attraktivare  parkering i ALFA/BETA området, tidsvinster och ökad komfort  för resenärer mm. Och sist men inte minst ett första steg för att binda ihop och ge attraktiva  transporter  som stöd  till  planerad stadsutveckling, både inom  flygplatsstaden och dess sammankoppling med andra trafiksystem.


"Sammanfattningsvis kan ett system med ca 7,5 km spår i nätverk, 13 stationer och 40 mindre vagnar i trafik i maxtimme (6 sittande, 3-4 stående) hantera dagens flöden med god marginal."


Rapporten redovisar även två alternativa systemlösningar; konventionellt  dubbelspår alternativt  en enkel  loop, båda med  betydligt  färre  stationer.  Dessa förslag  är  billigare  båda avseende initial investering  och  drift,  och  baseras  på  ett  något  större  fordon  med  mer  golvyta, och  därmed väsentligen ståplats. För den initiala fasen kan det vara ett bra alternativ  som enklare kan hantera både  stora  bagagevolymer  och  reducerar  komplexiteten   på  stationerna.

Det  blir  enklare  för passagerare att stiga ombord  på första bästa fordon. För att de ska kunna erbjuda rimliga restider krävs dock att  antalet  stationer  är betydligt  färre. För dubbelspår finns också fördelar  avseende evakuering  och nöddrift.  Kostnader för  dessa alternativ  bedöms  till 15% -  20% lägre för  både investering  och drift.  De stödjer  fortfarande  utvecklingen av flygplatsstaden  med skalbarhet  och erforderlig kapacitet, men  kräver  att  en  första  del av flygplatsstaden  byggs parallellt  i form  av parkeringshus som ersättning till dagens ALFA/BETA/hyrbilar som är utbrett i markplan för att kunna hanteras av endast ett fåtal stationer.


/Lars Sundblad, utvecklingsstrateg Sigtuna kommun


 
Share
Tweet
Forward
DEBATTINLÄGG: SNÖKAOS 
SNÖKAOS 2016

Om snöstormar och hållbar infrastruktur

För några veckor sedan i november drabbades stora delar av Sverige av ett episkt snöoväder. Ett mycket kraftigt snöfall med flera decimeters snö under ett dygn går till historien som ett av de mest extrema. För oss som fick följa fenomenet på nära håll i Stockholm blev det en händelserik upplevelse med trafikkaos, övernattningar i bilar, uteblivna matleveranser och strömavbrott. 

Det är givetvis inte lätt att planera och förbereda ett samhälle som ska vara så robust att det klarar den omställning som krävs när vädret antar extrema proportioner. Det blir väldigt tydligt hur känsligt vårt system är och det krävs inte en halv meter snö under några timmar för att det ska märkas. Infrastrukturen och trafiken är idag utsatt för hög belastning som präglas av små marginaler och komplexa leveranskedjor är en förutsättning för det just-in-time-samhälle som vi byggt upp. När en del slås ut, om än tillfälligt, innebär det en stor påverkan på hela systemet. 


"Det blir väldigt tydligt hur känsligt vårt system är och det krävs inte en halv meter snö för att det ska märkas."


Under novemberdygnet med snökaos hade det varit önskvärt om alla som i vanliga fall åker bil hade lämnat bilen hemma. Det som närmast kan beskrivas som en total trafikinfarkt hade inte behövt bli så långvarig och fått så stora konsekvenser. Ett problem är dock att våra system är mycket känsliga som en följd av den mänskliga faktorn. Dessutom är de beroende av de att de små marginalerna hela tiden är på rätt sida. Om olyckan är framme blir det lätt stopp i flera timmar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser när räddningstjänsten behöver rycka ut. Allt annat än robust med andra ord.

Som vän av automatiserade och effektiva transportsystem är det väldigt lätt att se vilken nytta ett PRT-system skulle innebära i de fall där de konventionella färdsätten inte räcker till eller slås ut. Återigen, om alla hade lämnat bilen hemma, låtit snöröjningen ha sin gilla gång och nyttjat de möjliga transportsätt som fanns tillhanda samt arbetat hemifrån hade effekterna och därmed kostnaderna för snöovädret i november 2016 kunnat reduceras drastiskt. Nästa gång vi drabbas av ett snöoväder av episka proportioner hoppas jag därför ett PRT-systemet står färdigt.

/Christian Nützel, KOMPASS

Share
Tweet
Forward
VAD HÄNDER I VERKSAMHETEN?

Uppdaterad spårbilsfolder på gång!

Som vi tidigare meddelat finns en informationsbroschyr om spårbilar tillgänglig.

Tyvärr har ett tryckfel i ett diagram smugit sig in i denna och vi kommer därför att inom kort trycka foldern igen. Håll ögonen öppna efter nyheter gällande färdigställandet av spårbilsfoldern 2.0!

Share
Tweet
Forward
VAD HÄNDER I VÄRLDEN?

Masdar PRT firar 6 år och 2 miljoner passagerare

(Emirates 24/7 News) Nyligen firade PRT-systemet i Masdar City 6 år och strax därefter passerades milstolpen 2 miljoner passagerare. Totalt sett har systemet inneburit en sammanlagd körsträcka om 891 879 km vilket motsvarar CO2-emissioner från 53 bilar under ett helt år. 

Läs hela inlägget här!

PCAT Antwerpen, Olja för blåbär
Share
Tweet
Forward
Copyright © 2016 Nätverket Kompass, All rights reserved.


Want to change how you receive these emails?
You can update your preferences or unsubscribe from this list

Email Marketing Powered by Mailchimp