Att klimatkompensera genom att plantera träd i all ära. Men hade det inte varit mer intressant om svenska lantbrukare hade fått betalt för att binda kol i marken när någon prompt måste flyga till Thailand? Nytta, direkt på hemmaplan.
Vi backar bandet. Att ha en välmående jord med god bördighet och där nyttoorganismerna gynnas är nödvändigt. Utan nyttodjur havererar markbiologin. Myllret är viktigt för jordbrukets framtid. Ett nytt projekt hos SLU ska nu kartlägga den biologiska mångfalden på åkrar.
Jordhälsa har lika många sidor och aspekter som det finns åkerplättar i Småland. Saker som påverkar är allt från markmekanik, jordbearbetning och rottillväxt till näring- och näringsförluster och mikrobiologi.
Mycket tyder på att jordhälsa blir en allt viktigare fråga och nämns ofta med vännen kolinlagring som en lösning mot ett klimatpositivt jordbruk. Att binda kol i åkermark kan nämligen motverka utsläppen av klimatgaser.
"Vinst för både ekonomi och miljö"
I USA är urlakning och erosion av jordar är ett betydande problem efter alltför ensidig odling. Där har det dykt upp flera företag som enbart fokuserar på antingen jordhälsa eller kolinlagring. Två startups vill exempelvis göra det möjligt för bönder att binda kol i marken samtidigt som företag kompenserar sina utsläpp. Vinst för både ekonomi och miljö. Läs mer här.
I Sverige har Carbon Valley, ett pilotprojekt för framtidens klimatpositiva jordbruk, startat. Där skapas biokol från restprodukter för att spridas på åkermarken och göra dubbel nytta. Läs vår intervju med Ecoeras vd David Andersson här.
En annan del som lyfts mer på senare tid är regenerativt jordbruk där betande djur är en viktig del i att binda koldioxid i marken. Även odlingssystemet conservation agriculture, som bland annat syftar till att inte använda plog, är i ropet. Studier har tittat på vilka effekter det kan ge för kolinlagring i jorden och konstaterat att det kan öka skördarna och stärka jordarna.
Ett annat tecken på att kolinlagring blivit allt hetare är att EU-kommissionen har gjort en specialutlysning kring markens brukande och kolinlagring. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, håller på med en ansökan i detta nu tillsammans med 23 andra EU-länder. Enligt Håkan Marstorp vid SLU är det första gången EU-kommissionen har gjort en specifik utlysning kring markfrågor, vilket tyder på att ämnet lyfts på ett nytt sätt.
Kolinlagring har stor potential och det kan vara möjligt att göra jordbruket klimatpositivt menar bedömare. Men vad krävs för att ta svenskt lantbruk dit?
Vad tycker du, hör av dig!
Och glöm inte att signa upp dig på nästa AGFO talk, tisdag 23 oktober. Anmäl dig här.
........
💥 Veckans grattis: Till Nordisk Råvara som vann Änglamarkspriset!
🤩 Veckans roligaste: I veckan besökte AGFO Gotland och Grönt Centrum. Mycket inspirerande, besök om du får möjlighet!
🌱 Veckans bonusläsning: Mer om biokol går att läsa i tidningen Lantmannens nummer 9.
👉 Läser du det här på webben och inte är på Weekly-listan? Signa upp dig här
Frida Jonson, grundare AGFO
