Kära  läsare
Så är Melodifestivalen äntligen igång igen. Den är ett märkligt fenomen, och har alltid delat folk i olika läger. För de som, likt mig själv, är obotligt sålda på detta evenemang är det en högtidsstund. Det finns vissa förutsättningar för det. Dels är det bra om det finns ett äkta intresse gränsande till kärlek till hela fenomenet.

Hos mig vaknade detta redan 1968 och 69. Så man kan nästan säga att jag fyller 50, Mello-50, i år. Ung på nytt. Sedan måste man nog erkänna för sig själv att nej, det går inte att tävla i musik. Och musiken är inte alltid särskilt bra heller. Men det spelar väl ingen roll! Tillsammans kan vi ändå njuta av festen och det glada. Och handen på hjärtat: fler än jag minns både Judy min vän och Det börjar verka kärlek – banne mig!

Det går inte att tävla i hälsa eller vård eller omsorg heller. Ändå är det en ständig kamp om vem som ska vinna med bästa ersättningsmodellen, bästa verksamhetsmodellen eller bästa behandlingen. Längtan efter en quick-fix, en lösning som helt enkelt är magisk, är så stark att vi är beredda att hoppa på nästa tåg så fort det förra spårat ur. Ofta utan att det löser några problem, åtminstone inte utan att skapa nya. Vi tar helt enkelt en sak i taget trots att hälso- och sjukvård är ett komplext område där flera problem av helt olika karaktär hela tiden pockar på uppmärksamhet. Därför borde vi leta efter flera lösningar av helt olika karaktär också. Med lite mer av respekt för andra(s) idéer och resonemang.

Som i smörgåsbordet av låtar som Mello för med sig. Lite av varje för olika musiksmaker. Men, hela tiden med den där kärleken i botten. Till festen och fenomenet i sig. Tänk om vi kunde överföra detta. Se att inte bra jag, utan även du, engagerar dig för hälsans skull, för att vi faktiskt älskar att arbeta med en bättre morgondag där fler kan bli hjälpta på bättre sätt än idag. Tänk om att komma in på en konferens var som att komma in på finalen i Eurovision där alla kramar varandra och säger att vi älskar er låt. Så var det på finalen i Malmö för några år sedan. Likadant i Stockholm något år efter. Personer som kommer från hela Europa och bara hänger och har kul. Och är nyfikna på varandra.

Det vore något att önska. Och om du inte gillar Mello så finns det gott om andra saker att vara förtjust i, att hänge sig åt. Jag ska försöka att lyssna mer, just i helgen på nästa batch med tävlande i lördagens delfinal. Jag önskar att du också får göra något passionerat i helgen!

Trevlig helg!

Hans

Följ mig gärna på Twitter: @HansWinberg