Några ord från kansliet

Vi på Klimatkommunernas kansli är tillbaka efter en sommar som inte verkar vilja ta slut och hoppas att du som läser har haft en skön ledighet trots alarmerande temperaturer både i Sverige och ute i världen. För den nyfikna går det att på SMHIs sida Hur var vädret jämföra årets temperaturer på din ort med tidigare år och se hur temperaturen har förändrats över tid.

I höst fortsätter vårt arbete med samverkan, påverkansarbete och olika projekt. Bland annat hade vi en första Foodjam i förra veckan, läs mer om det längre ner i nyhetsbrevet! Vi kommer även ordna flera event och webbfikor. I slutet på september ses vi för nätverksträff  i Lund för våra medlemmar. Har du inte anmält dig än? Gör det här innan 20 sep.

Valet närmar sig och vi är många som vill att klimatet ska få mer plats i debatten. Klimatkommunerna är ett utmärkt exempel på att det går att enas inom många utsläppsreducerande åtgärder i kommuner oavsett partipolitisk tillhörighet. Så passa nu på att prata med partiet du stödjer om klimat!

Bästa hälsningar,
Maria, Filippa & Erika

På gång i Klimatkommunerna

Anlita Klimatkommuernas kansli för utbildningar och workshops!

Behöver ni kickstarta ert klimatarbete? Ska ni gå från strategi till handling? Vårt material Klimatkommunernas 13 uppgifter är ett inspirations- och utbildningsmaterial som kan användas som inspiration och skapa en gemensam grund att stå på i er kommun eller region. Vi erbjuder utbildningar utifrån materialet, ett skräddarsytt tillfälle utifrån vad ni är ute efter. Det kan vara en timme eller halvdag med workshop! Vi kan komma till er och ses eller hålla i utbildningen digitalt. Nyfiken på att veta mer? Hör av dig till kansliet@klimatkommuerna.se.

Se webbinariet ”Värt att veta om vätgas” i efterhand!

I början av sommaren hade vi ett populärt webbinarium om vätgas. Vi gick igenom grunderna kring energisystemet och vätgasens betydelse för en hållbar utveckling. Anna Klasson, spetsansvarig Grön omställning, Sandbacka Science Park och Karl Hillman, docent i miljövetenskap, Högskolan i Gävle, ledde oss genom timmen. Kika in inspelningen av webbinairumet och Karl och Annas presentation här.

Nätverksträff i Lund 26-27 sep (endast för medlemmar)

Varmt välkommen på en nätverksträff i Lund i slutet på september –  vi ses lunch till lunch måndag till tisdag, hör om Lunds klimatarbete, utbyter erfarenheter och äter en gemensam middag måndag kväll. Du hittar anmälan och kan läsa mer här.

Inspelning med info om EUCF-stöd

Från EUCF kan kommuner söka 60 000 Euro för att utveckla ett investeringskoncept. Vad kan detta vara bra för, och hur gör man för att söka? Här finns en inspelning av en infoträff där Jon Andersson från Lunds kommun deltog och berättade vad Lund planerar att göra med sitt investeringskoncept, som tas fram med pengar från den tredje utlysningen.

Lokala koldioxidbudgetar - nytt avsnitt i Kunskapsbanken

Att fördela ned den globala koldioxidbudgeten till lokal nivå kan hjälpa er att visa ”Såhär mycket får vi släppa ut, sen är det slut.”. Det sänder en stark signal att en utsläppsreducering är mycket angelägen och måste vara en faktor i alla lokala insatser och beslut. Klimatkommunerna har med stöd från SKR gjort en kunskapssatsning om koldioxidbudgetar/växthusgasbudgetar/klimatbudgetar (kärt barn har många namn?). I ett nytt avsnitt i Kunskapsbanken på vår hemsida lyfter vi exempel från våra medlemskommuner och ger rekommendationer för kommuner som funderar på att ta fram en egen lokal variant.

FoodJams ska öka svenskodlade baljväxter i skolmåltider

Varför är baljväxter bra för klimatet? Vad är det för skillnad på importerade och svenskodlade? Är det nyttigt med baljväxter? Varför är det bra att odla baljväxter? Det är några av frågorna som ska besvaras i projektet FoodJams – påskynda omställningen till mer lokalt producerat växtbaserat protein i skolmåltider.

Projektet drivs av Klimatkommunerna tillsammans med Hushållningssällskapet, kommunikationsbyrån Azote och SLU med finansiering från Formas.

I förra veckan hade vi en första FoodJam på Tegelhagens skola i Sollentuna kommun. Läs mer

Transporteffektivt samhälle

På Almedalen deltog vår ordförande Lennart Bondeson (KD) i ett samtal arrangerat av 2030-sekretariatet om hur vi lägger pusslet till 2030 för att nå målet om 70 % minskade utsläpp från transportsektorn. Kolla in seminariet (och 2030-sekretariatets övriga seminarier från Almedalen) i efterhand här.

Nya medlemmar

Vi hälsar Borlänge, Trollhättan och Vaxholm varmt välkomna som medlemmar i Klimatkommunerna!

Omvärldsspaning

På gång hos medlemmarna

Region Skåne

Nya operationsdräkter ger högre komfort och mindre utsläpp

I sjukhusens operationssalar krävs arbetsdräkter med höga krav på hygien – något som hittills har lösts med engångsdräkter vid de mest känsliga operationerna. Men Region Skåne har nu testat en arbetsdräkt som klarar de höga hygienkraven och går att använda flera gånger. Läs mer

Hässleholm

En miljövarudeklaration för hela fjärrvärmesystemet

1972 började fjärrvärmenätet i Hässleholm växa fram och nu, femtio år senare, blir Hässleholm Miljö bland de första fjärrvärmebolagen i landet med att kunna presentera en EPD (miljövarudeklaration) för hela fjärrvärmesystemets miljö- och klimatpåverkan.

-Inte minst inom bygg- och fastighetsbranschen växer behovet av att kunna certifiera byggnader och visa upp sin miljöpåverkan. När vi nu tagit fram en EPD skapar vi förutsättningarna att ta del av objektiv data för hela fjärrvärmesystemet, säger Elin Johnsson Sivertsson, enhetschef för teknik och utveckling på Hässleholm Miljö.

En EPD (environmental product declaration) eller en miljövarudeklaration, beskriver en produkts miljö- och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. EPD är ett internationellt system vilket gör att varje EPD verifieras och tredjepartsgranskas enligt förbestämda och gemensamma regler. Därefter presenteras den publikt, för vem som helst att ta del av, i en EPD-portal. Läs mer

Malmö

Scenarioanalys visar olika vägar för att nå Malmös klimatmål

Malmö stad har gjort en samhällsekonomisk analys som visar hur vi kan nå 70 procent utsläppsminskning till 2030. Resultatet visar att det inte bara finns en väg att nå målet. Scenarioanalysen utgår från områdena uppvärmning, el, vägtransport och arbetsmaskiner, vilket är ca 80 procent av Malmös territoriella växthusgasutsläpp. 13 olika åtgärder har analyserats och utifrån det har tre vägar framåt tagits fram – beteendeförändringar, tekniska åtgärder och en stor punktinsats för kolinfångning och lagring (CCS).

Är du nyfiken på resultatet? Här kan du läsa mer och ta del av hela scenarioanalysen 

Kolsänkor i Malmö – både möjligheter och utmaningar

Hur kan kolsänkor bidra till att uppnå miljö- och klimatmålen i Malmö? En ny utredning har tagit reda på möjligheterna att öka de lokala kolsänkorna. Resultatet visar att potentialen är stor, men samtidigt är utmaningarna många för att lyckas gå från teori till praktik. Utredningen visar att områdena med störst potential är inom:

- Byggsektorn - öka andelen trä i byggnationer, bevara befintliga träbyggnader samt ökad användning av biobaserade byggmaterial, till exempel isolering.

- Växtodlingen - optimerade jordbruksmetoder för ökad mullhalt samt inlagring av biokol i jordbruksmark.

Rapporten finns här

Karlstad

Nästa internationella vintercykelkongress hålls i Karlstad

Karlstad står värd för den 10:e internationella vintercykelkongressen den 22–24 februari 2023, på temat ”Vintercykling för hälsa och hållbara städer". Vi kommer att belysa året runt-cykling ur många perspektiv (stadsplanering, trafiksäkerhet, hälsa, klimat och miljö, transport, cykel och utrustning) och det blir föreläsningar, cykelutflykter och andra aktiviteter.

– Vi är glada över att få visa upp vår stad och dela med oss av våra erfarenheter inom vintercykling, säger Monika Bubholz, kommunalråd i Karlstad.

Kolla gärna in vår hemsida för att läsa mer om Vintercykelkongressen 2023. Varmt välkommen till Cykelstaden Karlstad!

Satsning på hållbar transportorganisation med bra verksamhetsnytta

Miljöförvaltningen i Karlstads kommun startade i juli ett tvåårigt utvecklingsprojekt för kommunens transportorganisation. Projektet ska utreda och föreslå en transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsenliga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet, är kostnadseffektivt och samtidigt levererar en bra verksamhetsnytta för koncernens behov. 

En organisationslösning med ett sammanhållet helhetsgrepp ger möjlighet till stora ekonomiska besparingar på koncernnivå. Det är viktigt att skapa ett arbetssätt som ger förutsättningarna att välja de bästa transportalternativen oavsett fordonsslag. Det krävs här personella resurser för utveckling och analys som kan säkerställa och välja rätt färdmedel med lämpligaste utförare för olika ändamål, samt klimatvärdering av transporter. Den nya organisationen ska hantera upphandlingar och uppföljningar inom rese- och transportområdet, och se till att alla verksamheter har en god tillgänglighet till de fordon som behövs, med fokus på delningslösningar. Vill du veta mer? Kontakta Gunnar Persson, projektledare, gunnar.persson@karlstad.se , Tel: 054-540 47 38

Satsning på snabbladdstationer för tung trafik

Tre starka värmländska bolag inleder en gemensam satsning på hållbara transporter i Karlstad och Värmland. Totalt satsas drygt 22 miljoner kronor på sex snabbladdare för tunga transporter – strategiskt placerade i Karlstad, Arvika, Filipstad, Kristinehamn, Årjäng och Åmål. Även personbilar får möjlighet att använda sig av de publika laddstationerna. Bakom det strategiska samarbetet står LBC Frakt i Värmland AB, Karlstads Energi AB samt OK Värmland Ekonomisk Förening.

- En av Karlstads Energis prioriterade hållbarhetsfrågor är att bidra till minskad klimatpåverkan för både oss och våra kunder. Elektrifieringen av tunga transporter är en av de mest betydelsefulla åtgärderna i omställningen mot ett fossilfritt Karlstad och Värmland. Den här infrastruktursatsningen är ett viktigt steg i rätt riktning, säger Erik Kornfeld, vd för Karlstads Energi.

Läs mer och ett Inslag P4 Värmland.

Stockholm

Rapport: Effekter av gemensamma miljökrav i entreprenader

Här är en rapport som utvärderar effekter av gemensamma miljökrav i entreprenader samt hur de fungerar och uppfattas av entreprenörerna. Trafikkontoret i Stockholm har tagit fram rapporten inom samarbetet med Malmö, Göteborg och Trafikverket. I arbetet har ett antal entreprenader studerats och utvärderats samt intervjuer och analyser genomförts. Tanken är också att rapporten ska vara ett underlag för kommande skärpning av kraven.

Resultaten visar bl.a. att:

• Klimatnyttan inneburit totalt 19% lägre klimatpåverkan än utgångsläget
• Kraven har varit drivande för kommuner och att många entreprenörer investerat i ny teknik/fordon
• Kraven anses vara högt ställda men att kraven också är drivande som gör att andra beställare följer efter
• Variationer finns i hur man tillämpar kraven men entreprenörerna är positiva till kraven
• Uppfyllandet av systematiskt miljöarbete (Miljöplan mm) är högt

Du hittar rapporten här. 

Uppsala

Beviljade medel för station för vätgastankning och snabbladdning

Uppsala Vatten har beviljats 48 miljoner kronor från Energimyndigheten för att tillsammans med Vattenfall bygga en station för vätgastankning och snabbladdning av tunga fordon i Uppsala.

– Det här är oerhört glädjande. Med den här satsningen kan vi som kommun tillsammans med Vattenfall bidra till klimatomställningen. Det här är inte bara bra för klimatet, det är också bra för kommunens invånare, för regionen i stort och för näringslivet. Jag ser det som ett kvitto på att Uppsala kommun ligger i framkant när det kommer till klimat- och miljöarbete, säger Erik Pelling, (S), kommunstyrelsens ordförande.

Stationen kommer att byggas med start under början av 2023 och planeras vara i drift sista september 2023. All vätgas som säljs på stationen kommer att levereras med lastbil utifrån, men Uppsala Vatten ser även över förutsättningarna för att på sikt producera egen vätgas. Läs mer

Att cykla med post sänker utsläppen

Uppsala kommun använder nu en lådcykel för att transportera post. Post och paket hämtas och lämnas på kommunala verksamheter och kommunala bolag, och totalt besöks uppåt 40 adresser varje arbetsdag. Cykeln är betydligt billigare i inköp och drift än en bil. Pengarna till ellådcykeln kommer från en av kommunens interna klimatsatsningar som verksamheter kunde söka pengar från förra året.

– Att vi kan minska utsläppen är jättebra – och det är jättekul att vi kan göra något nytt genom att ta tillbaka en gammal idé som en cykel. Cykeln är ett otroligt smidigt färdmedel för transport inne i städer i jämförelse med bil. Jag hittar smitvägar eller genvägar och kan lätt parkera precis där jag ska springa in med lådan med post och paket, säger Elin Gustavsson som kör ut kommunens post med ellådcykeln. Läs mer

Borås

Nordic Ice-Breaker

Satsningen Klimatneutrala Borås 2030 bidrog till ett nordiskt ungdomsutbyte inom vänortspartnerskapet Molde, Vejle, Borås och Mikkeli som genomfördes 1-5 augusti i Mikkeli. Under utbytet diskuterade ungdomarna ungdomsinflytande och klimatfrågor i Mikkelis Stadshus. Här är en film som sammanfattar resan.

Borås Stad låter unga ta plats i klimatfrågan

Den 1 september arrangeras evenemanget Ta plats för klimatet! som handlar om att lyfta ungas röster i klimatfrågan. Bakom arrangemanget står två Unga Kommunutvecklare (UKU). UKU är ett feriearbete i Borås Stad som syftar till att öka ungas inflytande och i år har Klimatneutrala Borås 2030 (Viable Cities) samverkat med UKU i syfte att låta unga ta plats för klimatet. Politikerna i stadens Klimatråd och unga i Borås är inbjudna att lyssna till en paneldebatt med representanter från de olika ungdomsförbunden och delta i gruppdiskussioner om klimatfrågan.

Klimatprat i ny tappning

Under hösten bjuder Klimatneutrala Borås 2030 (Viable Cities) in till återkommande öppna samtal om klimatfrågan på Stadsbibliotekets scen. Första samtalet går av stapeln den 15 september klockan 17. Besökare kommer kunna lyssna på paneldeltagare från olika yrkeskategorier och med olika bakgrunder. Åhörare bjuds också in att vara en aktiv del av samtalet. Vi provar oss fram för en mer inkluderande omställning.

Linköping

Skolbygge med miljöfokus

Just nu pågår en ny- och ombyggnation av Vreta kloster skola. Där använder kommunägda Lejonfastigheter så kallad grön betong som minskar koldioxidutsläppen. Läs mer

Deluppföljning av kommunens Handlingsplan för solel (2020-2025)

Linköpings kommun har en handlingsplan för solel som sträcker sig från 2020 till 2025. Status på arbetet fram till 2021 har följts upp och den samlade bedömningen är att utbyggnadstakten följer den takt som krävs för att ge goda förutsättningar att kunna nå de uppsatta målen. 

Helsingborg

Aktörer fån hela logistikkedjan går samman i Helsingborgsdeklarationen

Helsingborgsregionen har ett av Sveriges bästa logistiklägen och en betydande del av näringslivet i Helsingborg är kopplat till logistikkedjan. Helsingborgsdeklarationen är en satsning som innebär att staden tillsammans med aktörer från hela logistikkedjan tar sikte på att regionen ska bli Europas mest snabbrörliga och hållbara logistiknav. Alla som ansluter sig vill accelerera sin gröna omställning mot klimatneutralitet 2030. Drygt 40 aktörer har redan signerat deklarationen. Läs mer här

Lund

Möbler och ting får nytt liv i Stadshusets källare

För "Återbrukarna" i Lunds Stadshus källare är allting möjligt. De ingår i ett projekt som renoverar och återanvänder inredning, just nu med ljudabsorbenter och gardiner till byggnadens mötesrum. Nu när Stadshuset renoveras ska det inredas med bara återbrukade möbler. Läs mer här.

Sollentuna

Skolorna testar växtbaserat protein

Sollentuna var först ut av de fyra kommuner som deltar i Klimatkommunernas projekt FoodJams. Precis före skolstart träffades kockar från vår upphandlade måltidsleverantör Compass Group för att laga mat i Tegelhagens skolkök. Vid matlagningsträffen deltog också skolans utomhuspedagoger, hem- och konsumentkunskapsläraren och rektorn från skolan och representanter för ledningen i Compass Group. Deltagarna delades in i grupper och fick råvaror och receptförslag och på slutet dukades en rejäl buffé upp för provsmakning. I nästa steg ska vi också involvera elever från skolan.

-Vi är mycket glada över att Tegelhagens skola får delta i det här projektet och vi tycker att det ska bli mycket spännande att få vara med och ta fram nya maträtter som eleverna tycker om och som påverkar klimatet positivt, sa Helena Åhman, rektor på Tegelhagens skola.

Ambitionen är att sprida goda maträtter på svenskodlat växtbaserat protein till samtliga skolor i Sollentuna och på så sätt minska kommunens klimatpåverkan. Projektet passar perfekt in i Sollentunas nya uppdrag ”Klimatneutralt Sollentuna” där maten är en viktig del.

Klimatneutralt Sollentuna 2030 – nytt uppdrag från Kommunfullmäktige

Före sommaren klubbade kommunfullmäktige ett nytt utvecklingsuppdrag: ”Klimatneutralt Sollentuna 2030”. Skillnaden mot tidigare policy och mål om klimatneutralitet är att nu finns det indikatorer som är obligatoriska och delas ut till olika nämnder som måste sätta åtgärder och återrapportera varje år. De fyra indikatorer som vi kommer att följa är:

• växthusgasutsläpp från mat
• utsläpp från energiförbrukning
• utsläpp från byggande och fastighetsdrift
• utsläpp baserat på alla inköp.

”Klimatneutralt Sollentuna” omfattar kommunens och de kommunala bolagens egna utsläpp.

Kommunens energi- och klimatrådgivare i SVTs morgonstudio

Sollentunas energi- och klimatrådgivare Rasam Sheibeh har deltagit i SVTs morgonsnyheter vid två tillfällen för att förklara elmarknaden och för att ge energispartips. Kolla in SVT Play 18/8 kl 06.22