Näringsrik mat del av nya sortens klimatmätning

Att klimatmäta utsläppen från maten som vi äter har visat sig vara en komplicerad historia. Men nu har ytterligare ett viktigt steg framåt tagits.

Att det behöver produceras mer näringsrik mat – som inte gör onödigt stor påverkan på klimatet – för att mätta den växande befolkningen är ett välkänt faktum. Amerikanska forskare pratar om kvalitet framför kvantitet när det gäller livsmedlen som vi stoppar i oss, efter att det konstaterats att den genomsnittliga hälsan försämrats hos USA:s befolkning. Samtidigt ställer konsumenter världen över allt skarpare krav på att enskilda matvarors klimatpåverkan redovisas klart och tydligt, för att ha chansen att göra medvetna val.

Detta har varken gått livsmedelsföretag eller producenter förbi. Hösten 2019 meddelade danska foderaktören DLG att man siktade på att bli först i Europa med att klimatmäta sina foderblandningar och senast ut i raden av intiativ är Coops nya hållbarhetsdeklaration.

Svenska forskningsinstitutet RISE har tagit fram en klimatdatabas som används för att öka medvetenheten om olika livsmedels klimatpåverkan och bidra i klimatomställningen. Den ligger till grund för flera företags klimatmärkning, och har bland annat fått kritik för att vara bristfällig och inte väga med alla element. Näringstäthet har tidigare varit en faktor som komplicerat beräkningarna, eftersom ett livsmedels vikt inte alltid speglar matens faktiska funktion. Nyligen släpptes en vetenskaplig artikel som belyser sambandet mellan matens näringsvärde och koldioxidekvivalenter.

”Sedan jag började titta på de här frågorna för tio år sedan har det blivit en jättediskussion”, säger Elinor Hallström, forskare vid RISE. Hon menar att det är långt ifrån optimalt att använda samma mätmetod för alla syften, beroende på vilken slags analys som ska göras. Tillsammans med sina medarbetare har hon landat i två nya metoder för att mäta livsmedels klimatpåverkan. ”Vi har sett att båda metoderna fungerar väl för att rangordna livsmedel i enlighet med svenska kostråd. Vi kan också konstatera att det finns en hel del synergier mellan vilka livsmedel som har fördelar sett till både näringsvärde och klimatpåverkan. Men det är viktigt att komma ihåg att det handlar om generell data som ger ett medelvärde för svensk konsumtion och produkter”, säger Elinor Hallström.

Den stora frågan nu är förstås vad som blir nästa miljöaspekt att inkludera i mätningen, när näringstäthet i relation till klimatpåverkan tycks vara en faktor att räkna med.

P.s Nästa vecka avslöjar vi betygen som ni gett AGFO. Inte svarat än? Gör det gärna här nedan och hjälp oss leverera än mer relevanta insikter framöver.