Vår nya hemsida, www.vardnad.se
Vi har fått enormt mycket positiv feedback över vår nuvarande hemsida som är fullspäckad med information tack vara Fredrik Nilssons insats under många år. Den har dock inte varit anpassad för mobilanvändning vilket i dag är en förutsättning för att besökarna skall få en bra upplevelse. Efter månaders slit kan vi nu presentera vår nya, mobilanpassade hemsida www.vardnad.se Den nya plattformen ger oss nya möjligheter gällande kommunikation och administration.
Vi behöver din hjälp med feedback och att hitta alla stavfel, länkar som inte fungerar, ofullständiga meningar osv som säkert ännu finns kvar. Din feedback är till stor hjälp. Så hittar du något som behöver uppdateras ber vi dig skicka det till: webmaster@vardnad.se
Debattartikel i Bulletin
Vi har skrivit en debattartikel på temat att en jämställd familjepolitik skulle minska våldet i samhället. Särskilt glada är vi att de som skrivit under artikeln representerar flera olika professioner och organisationer.
DEBATT: Jämställd familjepolitik minskar våldet i samhället
Barn och unga behöver närvarande fäder. Foto: Pressbilder (infällda) / Mosvold Larsen/NTB scanpix/ TT
En gemensam faktor för en mängd samhällsproblem, från våld till depressioner och dåliga skolresultat, är frånvarande fäder. Mer jämställdhet i familjepolitik och vårdnadsutredningar vore ett steg i rätt riktning, menar dagens debattörer.
Det fysiska våldet har blivit ett av våra stora samhällsproblem. Stora insatser i form av ökade resurser till polis och domstolar har gjorts utan förväntat resultat. Vi behöver ställa oss frågan vilka de egentliga orsakerna till våldet är och om vi behöver hitta andra metoder för att bekämpa det. Vi tror att viktiga orsaker kan kopplas till familjen och möjligheten för föräldrar, speciellt för pappor, att påverka barnets utveckling. Låt oss sammanfatta vad vi vet om pappans betydelse för barnets utveckling.
Vetenskapliga studier visar följande:
Barn som har god kontakt med sin pappa löper mindre risk att bli kriminella (Coley and Medeiros, 2007).
Barn som har förlorat en förälder är mer benägna att hamna i gäng (Leving, 2012).
Unga som inte vuxit upp med sina föräldrar har hög sannolikhet att hamna i fängelse (Hill, O’Neill, 1993), de är mer benägna till aggressivitet och har mer utåtagerande psykologiska problem (Osborne & McLanahan, 2007).
Mer än häl en av alla kvinnor som dömts till fängelse kommer från hem utan en pappa. Barn som växer upp med endast en förälder löper dubbelt så hög risk att bli fysiskt eller psykiskt misshandlad (America’s Children, 1997).
Avsaknaden av en pappa i hemmet är kopplat till högre depression, ångest, frånvaro i skolan och är en riskfaktor för självmord (Flouri, 2007).
Barn med en frånvarande pappa är mer benägna att avsluta skolan i förtid och går sällan vidare till högre utbildning (Keith & Finlay, 1988).
Barn med en frånvarande pappa är mer benägna att utveckla drogberoende (Mandara & Murray, 2006).
Att sakna en pappa är alltså en grogrund för många problem i vårt samhälle. Detta faktum är också sedan länge välkänt. Samhällets ojämlika familjepolitik resulterar på ett avgörande sätt i pappornas frånvaro i familjelivet. Det får i sin tur stora negativa konsekvenser för våldet i samhället.
Även om poliser, domstolar och fängelser gör ett professionellt arbete på kontorstid med att begränsa våldet i samhället, så är det svårt att jämföra det med oavlönade arbetet som fäder gör dygnet och året runt för att förebygga och fostra pojkar och flickor till ansvarstagande medborgare. Framförallt finns det här en stor grupp pappor som inte bereds möjlighet att ta en del av familjelivet.
Idag är hälften (49,6 procent) av riksdagsledamöterna kvinnor vilket är positivt på alla sätt. När det gäller de socialsekreterare som ger avgörande rekommendationer i samband med de idag så omfattande vårdnadstvisterna så visar det sig att 85 procent är kvinnor som i förlängningen rekommenderar kvinnor som ensamma vårdnadshavare. I vårdnadsmålen döms det idag till enskild vårdnad i två tredjedelar av fallen och i dessa fall får mamman vårdnaden i 77 procent av fallen, pappan i 8 procent och någon annan i de övriga fallen (källa: Se Barnet!, SOU 2017:6). Detta är ett stort misslyckande för familjepolitiken och pappans delaktighet i barnets liv.
Samhället måste hitta nya, preventiva, vägar att bekämpa allt våld. Det är för sent när våldet redan ägt rum. Vi måste hitta de grundläggande orsakerna till uppkomsten av våldet. Detta kan göras genom att ge plats för män i familjelivet.
Dagens debatt präglas av ett ensidigt fokus på fysiskt våld, detta trots att forskning visar att offer uppfattar psykologiskt våld som allvarligare än fysiskt våld (Spinazzola et al, 2014). Psykologiskt våld, från både kvinnor och män, är ofta dolt samt svårare att mäta och kommunicera (Sikström et al, 2021). Det kan pågå under lång tid och handla om manipulation, hot, trakasserier, eller nedvärdering av partnern. Detta leder i sin tur till att barnets kontakt med föräldern, ofta pappan men även mamman, minskas eller upphör. Konsekvenserna ser vi i våldet i samhället.
Vi ser det inom familjen men också, exempelvis, i det gängrelaterade våldet. Johan Croneman gör en riktig koppling mellan frånvaron av pappor och gängrelaterat våld i sin krönika i DN 2021-10-26. Tidigare har fängelsedirektören AnnBritt Grünewald konstaterat att nästan inga av internerna på Österåker har en pappa. Anders Behring Breivik är också resultatet av en vårdnadstvist som ledde till avsaknaden av en närvarande pappa.
Det finns konkreta sätt för samhället att öka jämställdheten i familjelivet. Det viktigaste är nog att jämställdhet i framtiden behövs på de områden som både män och kvinnor uppfattar som viktigast, nämligen social relation kopplad till barn och relationer (Sikström et al, 2020). Inte som idag där jämställdhetsarbetet är ensidigt fokuserat på yrkeslivet.
Vi behöver lyfta fram det psykiska våldet, som ofta handlar om att exkludera och smutskasta en förälder (Sikström et al, 2021). Den reella makten över familjelivet finns hos socialtjänsten, där män behöver representeras på ett jämställt sätt. Vårdnadsutredningarna behöver göras transparenta och utföras vetenskapligt i stället för att som så ofta idag vara baserade på en förälders beskyllningar utan något som helst underlag.
Sverker Sikström, Professor i psykologi på Lunds universitet Denise Lagercrantz, Advokat Richard Aspegren, Församlingsherde, Svenska kyrkan Malmö Golnosh Lunden, Centerkvinnornas förbundsstyrelse och Regionstyrelsen Kronoberg Matts Hertsberg, Ordförande Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige
Mannsforums kongress i Oslo 19 – 20 november 2021
Vi sitter tillsammans med de andra nordiska länderna och utbyter erfarenheter. Magnus Jönsson som var med tog bilden. Finns så mycket att lära av vad andra gjort. Sverige som varit ett föregångsland är det inte längre. Även om alla länder uttryckte stor frustation över situationen i just deras land verkar de alla ligga före oss.
Huvudtalare var professor Fabricius från Arizona som i trettio år forskat om vad som är bäst för barnet efter en separation. Fabricius har i hög grad bidragit till att ”Shared Parenting” är norm i flera delstater i USA med goda resultat. I den efterföljande debatten deltog inte mindre än tre norska riksdagsledamöter!
Samtalskvällarna igång
Det har varit givande att återigen kunna träffas på samtalskvällarna. Parallellt fortsätter vi med digitala träffar som har den stora fördelen att man kan delta fast man inte finns i någon av de regioner där vi har fysiska träffar.
Vårens datum ligger på hemsidan. Varmt välkommen!
På gång Julhälsning
Den 15 december kommer styrelsen att skicka en streamad hälsning till alla medlemmar i samband med årets sista styrelsemöte.
Föreningsmöte
Boka lördagen 23 april 2022 redan nu. Då håller vi föreningsmöte i samband med årsmötet. Mötet hålls i Stockholm.
Streamade event
Tidigare i höst streamade vi ett rundabordssamtal med tre experter på föräldrapåverkan, Lena Hellblom Sjögren, vår styrelseledamot Sverker Sikström och Leo Nagaosuvan. Samtalet ligger på YouTube.
Sommarkollo?
VBU har fått en möjlighet att ev. arrangera ett sommarkollo i Östergötlands skärgård 2022. Goda tillfällen till bad, paddling, friluftsliv, samkväm mm kommer att finnas. Finansiering och kunniga ledare finns. Kollot kan utformas efter behov, med både egna föräldrainsatser blandat med ledare. Ni medlemmar i VBU som har barn i åldern 8-13 år, och är intresserade av att delta och hjälpa till att arrangera detta, hör av dig ASAP med ett mail till ostergotland@vbu-se.se
Styrelsen önskar alla medlemmar en God jul med nära och kära!
VBU’s stödtelefon Vår stödtelefon är öppen helgfria tisdagar och torsdagar kl 19.00-21.00. Välkommen att ringa oss på nummer 010-188 4920.
STÖDTELEFONEN BEHÖVER FLER VOLONTÄRER. ÄR DU INTRESSERAD, KONTAKTA CAJ caj.imunka@vbu-se.se
