|
|
|
|
|
NYHETSBREV OKTOBER
Näringslivet vill se fortsatt höga ambitioner på klimatområdet
Vi har fått nya riksdagsledamöter, en ny regering och nya ministrar. Vi säger grattis till er alla - ni är viktiga för att Sverige ska klara sina klimatmål till 2030 och till 2045. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är näringslivet som driver omställningen, redan idag, genom att sätta allt mer ambitiösa klimatmål och gradvis genomföra de investeringar som krävs. Företagens utgångspunkt är att klimatmålen ska nås och att det kommer finnas en politik som stödjer att målen nås. Många företag har betydligt mer ambitiösa klimatmål än regeringen, och det skickar signalen att klimatfrågan är prioriterad.
När vi frågade 40 vd:ar för storbolag i Norden så sa de att klimatfrågan är en av topp tre viktigaste frågorna för dem. När den stora årliga riskrapporten från World Economic Forum rankar risker så hamnar klimatfrågan överst som risk för världen och världsekonomin. När vd:arna för företagen i Hagainitiativet skrev på Dagens Industris debattsida två dagar innan valet så uppmanade de ”riksdag och regering till ett starkt politiskt ledarskap som bygger näringslivets konkurrenskraft och säkerställer ett fortsatt internationellt ledarskap i den nödvändiga klimatomställningen.”
Varför är näringslivet engagerade?
- Klimatomställningen har pågått i näringslivet under decennier och företag i alla branscher i hela landet planerar för lägre klimatpåverkan och nya tekniker som bidrar till att Sveriges klimatmål nås.
- Att ligga i framkant bidrar till att marknadsandelar kan tas och med klimattullar runt hörnet ökar möjligheterna att ytterligare stärka konkurrenskraften.
- Att vänta med klimatomställningen är dyrt. Kostnaden för omställningen globalt är endast några procent av BNP.
- Det geopolitiska läget stärker ytterligare argumenten för en snabb omställning bort från fossila bränslen.
Tack vare bland annat koldioxidskatt och utsläppshandeln i EU ligger svenska företag långt fram inom många av de segment som driver omställningen. Nu är det tid att öka tempot, att använda det svenska ordförandeskapet våren 2023 för att ytterligare visa upp svenska företag i framkant och bidra till att COP 27 i Egypten blir ett tydligt steg i rätt riktning.
Glada hösthälsningar
Nina Ekelund
Generalsekreterare Hagainitiativet
|
|
|
Hej Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research
Vi i Hagainitiativet fick en intervju med professor Johan Rockström med anledning av den nya regeringen och klimatmötet, COP27, i Sharm El-Sheikh om några veckor.
Vi har en ny regering i Sverige – vad har du på din önskelista?
– Det viktigaste nu är att förstå (och bedriva politik därefter) att vi är mitt i en utbudskris, inte en efterfrågekris. Flaskhalsen är brist på energi, som ökar priserna på allt från bröd till plank. Anledningen är att Europa under årtionden har tillåtit sig att vara helt beroende på billig import av naturgas, olja och kol. När Ryssland förstör denna ohållbara världsordning genom sitt olagliga och vidriga krig mot Ukraina, så hamnar vi i ”skiten”.
Vad hoppas du blir det bästa utfallet från klimatmötet COP27?
– Jag är oroad över COP27. Världen kommer till Sharm El-Sheikh i ett läge där världens länder inte levererar på sina ingångna planer (NDC:s) och löften (alla ”netto-noll” planer som över 70 länder som representerar nästa 80 procent av världens utsläpp antagit). Dessutom har inte den ”rika” världen lagt upp tillräckligt med finansiella resurser för att stödja utvecklingsländernas omställning och anpassning.
Läs hela intervjun här
|
|
|
Webinarium 27 oktober: Sveriges största koldioxidutsläppare - blir tillsammans negativa utsläppare
Datum: Torsdag 27 oktober
Tid: Kl 08.00 - 08.45
Var: Webinarium (länk skickas ut vid registrering)
Hagainitiativet släpper en ny rapport om Sveriges största utsläppare av koldioxid (och andra växthusgaser) och deras ambitioner för att minska utsläppen. De företag som släpper ut mest har även stora möjligheter att minska utsläppen och kommer därmed ha en viktig roll att spela i den gröna omställningen. De 20 största utsläpparna står för omkring 30 procent av Sveriges utsläpp idag. Därför bjuder Hagainitiativet in till ett webinarium för att diskutera:
- Hur påverkas Sveriges utsläpp av de klimatmål som de största utsläpparna har?
- Vilka är de utmaningar som de största utsläpparna (i sina respektive branscher) står inför att minska sina utsläpp?
- Hur kan samarbete se ut för att minska utsläppen i värdekedjan?
- Vilka mervärden finns när stora utsläppare minskar sina utsläpp?
|
|
|
Webinarium 8 november: Bolagen på börsen höjer ambitionerna - fler företag sätter klimatmål
Datum: Tisdag 8 november 2022
Tid: 08.00 - 08.45
Var: Webinarium, länk skickas ut vid registrering
För tredje året i rad undersöker Hagainitiativet vilka av börsens 128 stora bolag som har mål att halvera sina utsläpp till 2030 i enlighet med 1,5-gradersmålet, Ambitionsindex 2022.
2020, när Hagainitiativet började undersöka de stora bolagens ambitioner om att halvera utsläppen till 2030, hade endast 20 bolag satt halveringsmål och i årets undersökning har antalet bolag med halveringsmål ökat. Missa inte årets lanseringswebinarium.
|
|
|
Seminarium SVT Forum: Näringslivet vill se omtag i klimatpolitiken
Sveriges konkurrenskraft och fortsatta internationella ledarskap i klimatomställningen kräver en aktiv och smart klimatpolitik. För att nå dit måste politiken kunna hantera flera frågor samtidigt. Det behövs prioriteringar och en tydlig färdriktning. Därför har Hagainitiativet tagit fram rapporten Omtag i klimatpolitiken som visar på komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna. I det seminarium som arrangerades den 28 september diskuterades följande frågor:
- Hur Sveriges näringsliv kan accelerera utvecklingen inom energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, bioenergi och negativa utsläpp?
- Hur Sverige kan utnyttja ordförandeskap i EU under våren 2023 samt bidra till global klimatnytt?
- Vad näringslivet vill se i den kommande regeringens klimathandlingsplan som ska presenteras under 2023?
- Hur ser den politiska viljan ut? Vad vill politikerna?
Se seminariet på SVT Forum här
|
|
|
Ny rapport: Dags för omtag i klimatpolitiken
Hagainitiativet har tagit fram rapporten Dags för omtag i klimatpolitiken, där vi presenterar 32 förslag som vi menar både ökar tempot i klimatomställningen och bidrar till Sveriges konkurrenskraft.
Förslagen syftar till att accelerera utvecklingen inom fyra områden som är helt avgörande för klimatomställningen: 1) effektivare energi- och resursanvändning, 2) storskalig, fossilfri elektrifiering, 3) de areella näringarna, och 4) permanenta, negativa utsläpp. Dessutom innehåller rapporter ett antal reformförslag som underlättar omställningen i hela samhället. Också dessa grupperas i fyra områden: i) moderna och effektiva tillståndsprocesser, ii) finanssektorn som drivkraft i klimatomställningen, iii) EU:s betydelse för den nationella politiken, samt iv) behovet av en bred skattereform med klimatmålen som utgångspunkt.
Läs rapporten här
|
|
|
Nina Ekelund om valutgången 2022
Tillsammans med flera hållbarhetsprofiler kommenterar idag Nina Ekelund valet 2022 i Aktuell Hållbarhet. Ekelund kommenterar valets utgång kopplat till miljö-och klimatfrågorna:
“Företag vill ha förutsägbarhet, långsiktighet och gärna beslut över blockgränserna. Instabilitet skapar osäkerhet och försvårar investeringar för företagen. Hur ska man våga satsa på gröna investeringar när man inte är säker på vilken politik som gäller? Det kommer krävas uppgörelser över blockgränserna för att hålla tempo i klimatomställningen och för att kunna driva på EU på proaktivt sätt. Sverige ska vara ordförande i EU våren 2023 och ytterst lite finns om EU i partiernas valmanifest. Men när valdammet lagt sig så kanske de är redo för samarbete, det är min förhoppning.”
Läs de andra hållparhetsprofilernas analyser och Ekelunds kommentar i sin helhet här.
|
|
|
Snart 100 cirkulära exempel - hjälp oss hela vägen fram!
För att klara klimatet måste vi blir mer cirkulära. Hagainitiativet driver därför en kampanj där vi samlar in exempel på cirkulär ekonomi i näringslivet och vi vill dela med oss av allt det goda som händer. Har du eller ditt företag något bra exempel som borde spridas? Maila en kort text och bild till info@hagainitiativet.se.
Se de senaste exemplen här
|
|
Preem satsar på elektrifiering av tunga vägtransporter
Som ett led i Preems förnybara omställning och strategin att erbjuda fler miljöeffektiva energislag på Preems stationer inleds nu en satsning på laddstationer för yrkestrafik och tung trafik. Målbilden är att Preem ska vara en ledande energileverantör längs vägarna. Laddstationerna kommer vara tillgängliga för alla tunga fordon oavsett tillverkare. Laddplatserna ska utrustas med 2–4 laddpunkter med en maxhastighet om 350kW med kontinuerlig effekt. Laddstationerna ska installeras på strategiska platser med högt trafikflöde av godstransporter.
|
|
|
Axfoods tredje stora solcellssatsning
Nu installerar Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab ytterligare en takbaserad solcellspark om cirka 30 000 kvadratmeter, på sitt nya frukt- och grönt-lager i Landskrona. Dessutom byggs Sveriges största takbaserade solcellsanläggning på det nya logistikcentret i Bålsta. Axfood är också i tillståndsprocess för att bygga landets största markbaserade solcellspark.
Läs mer här
|
|
|
Axfood vässar klimatambitionerna i nytt hållbarhetsprogram
I Axfoods nya hållbarhetsprogram flyttas positionerna fram inom biologisk mångfald genom att initiera tre nya projekt och genomföra en riskanalys i leverantörsleden. Klimatambitionerna ökar genom införandet av ett nytt mål om minskade utsläpp från maten och ett fossilfritt svenskt jordbruk.
Läs mer här
|
|
|
Axfood och Garant först i världen med färdigrätter på cashewäpple
För ett år sedan lanserade Axfood den unika produkten Cashewmeetly, ett naturligt och växtbaserat alternativ till kött i matlagning, som produceras genom att förädla restprodukten cashewäpple, som det varje år kastas många miljoner ton av vid skörden av cashewnötter. Nu lanseras även färdigrätter på cashewäpple.
Läs mer här
|
|
|
Rapport om övergången till cirkulär tjänstebaserad affärsmodell
I början av året startade Stena Recycling och Cradlenet ett projekt med syfte att accelerera företags möjlighet att ställa om till tjänstebaserade affärsmodeller som kallas Product-as-a-Service (PaaS). PaaS har lyfts fram som möjliggörare i omställningen till cirkulär ekonomi.
Läs mer här
|
|
|
Miljardinvestering i produktion av ärtprotein
Lantmännen stärker sin ledande position inom växtbaserade proteiner med en investering om 1 miljard kronor i en ny storskalig anläggning för ärtproteinisolat i Lidköping. Satsningen skapar förutsättningar för svenska lantbrukare att odla ytterligare en gröda i växtföljden med flera fördelar för miljö och klimat. Ärtproteinerna kompletterar Lantmännens befintliga sortiment av hållbara spannmålsbaserade proteiner för livsmedel och kan även bli ett viktigt substitut till den importerade sojabönan. Investeringen delfinansieras av Naturvårdsverket genom Klimatklivet.
Läs mer här
|
|
|
Gårdsinitiativet bidrar till att öka biologiska mångfalden
2019 startade HKScan Gårdsinitiativet, ett samarbete med svenska gårdar för att minska svenskt kötts klimatpåverkan och öka miljöfördelarna. Ett av målen inom initiativet är att öka den biologiska mångfalden och sedan Gårdsinitiativet drog igång har initiativets gårdar samlat 9 110 hektar som gynnar den biologiska mångfalden. En yta som motsvarar ca 25 procent av Ölands åkermark.
|
|
|
Förnybar energi från biogasproduktion
Det finns stora möjligheter för lantbrukare att producera mer förnybar energi. Biogas producerad från gödsel skulle kunna mångdubblas och leverera 10 TWh. Under 2022 har det kommit in 144 Klimatklivsansökningar till Naturvårdsverket för etablering av nya biogas från lantbrukare. Ett bra exempel är gården Mycklinge i Västmanland, leverantör till HKScan, som tillsammans med 11 andra gårdar äger en gemensam biogasanläggning där grisarnas gödsel omvandlas och blir både el, värme och fordonsgas.
Läs mer här
|
|
|
Coca-Cola i Sverige lanserar nya fastsittande korkar
I linje med EU:s engångsplastdirektiv som träder i kraft 2024 introduceras övergången till fastsittande korkar på PET-flaskor. Den nya designen gör att korken förblir fäst till flaskan även efter öppning. De nya korkarna är en viktig milstolpe för att uppnå en cirkulär ekonomi för förpackningar, där varje flaska - tillsammans med varje kork - samlas in och återvinns. Detta är något som i sin tur minskar förpackningens klimatavtryck och förebygger att inga förpackningar blir till skräp i naturen.
Läs mer här
|
|
|
Folksam tecknar avtal med den svenska, innovativa elmotorcykel- och elmopedtillverkaren CAKE
Folksam och CAKE inleder också ett unikt skadeleverantörsavtal för reparationer som även omfattar hanteringen av totalskadade fordon. Normalt sett hanteras alla totalskadade fordon av avtalade fordonsdemonterare, för att de ska tas om hand på ett korrekt sätt för att återanvändas och återvinnas hållbart. I detta avtal med CAKE har de möjligheten att köpa tillbaka totalskadade CAKE-fordon själva för att återanvända eller återvinna reservdelar för att i slutändan bli komponenter vid reparationer eller till deras produkter.
|
|
|
Fokus på privata aktörer när klimattvisterna ökar
Under senaste året skedde även ett trendbrott som rör vilka bolag som hamnar i klimattvister. Istället för energibolag är det nu andra affärsverksamheter som dominerar statistiken när bolag involverade i klimattvister redovisas. En tydlig ökning syns inom livsmedelsindustrin, transporter, plast och finansbranschen. Det säger Annette Magnusson, vd och medgrundare, Climate Change Counsel
Läs hela bloggen här
|
|
|
|
Tack för att du läser Hagabloggen. Kom gärna med synpunkter på vad du vill att vi lyfter fram och vem du vill se blogga hos oss.
|
|
|
Hagainitiativet består av företag från olika branscher som verkar för ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan. I nätverket ingår Axfood, Coca-Cola Europacific Partners Sverige, Folksam, HKScan Sweden, JM, Lantmännen, Löfbergs, McDonald's Sverige, Preem, Stena Recycling, Stockholm Exergi, Sveaskog samt Swedbank.
|
|
|
|
|
|
|
