Copy

PLEASE COPY ME #13/2022

Läs Copyboken först av alla

Idag släpps ett nytt avsnitt av Copypodden. Det är Rebecka Osvald 🌟 (tidigare Garbergs och Forsman & Bodenfors) som berättar om det jobbiga tänkandet, om skrotade jobb och om hemska måndagsmöten.

 

Men det var inte det jag skulle berätta. Inte heller att Lina Franzon 🌟 (tidigare TBWA och Hedvig) gästar oss i Copyklubben imorgon fredag. Eller att jag på Linkedin berättar hur jag blev lurad på 58 000 kronor. 😔

 

Nej, det jag vill berätta är att du nu – och de kommande tre torsdagarna – får läsa ett helt stycke smakprov ur kommande Copyboken. Idag handlar det om att skriva utan att ändra. Enjoy!

***

Skriv utan att ändra
(ur Copyboken, 2022)

 

När du nu skriver: Skriv. Stanna inte upp. Avbryt icke för att redigera, bearbeta, ändra. Sådant kommer senare. Kör på, stå på, skriv. Full fart framåt.

 

När du skriver jobbar din högra hjärnhalva. Där bor en kreativ artist. När du stoppar för att ändra börjar din vänstra hjärnhalva jobba istället. Där bor en logisk analytiker. Och sedan måste du åter koppla på höger hjärnhalva. Skriva – höger. Ändra om – vänster. Du jobbar höger, vänster, höger, vänster, likt en spattig salsadansör. Du kommer inte framåt. Det där med att ändra måste få vänta. Be din logiska analytiker att knipa igen. Låt fingrarna dansa fritt. Det är artisten i högra halvan som får hela stora scenen just nu.

Om du inte med säkerhet vet hur ett ord stavas: markera det i fetstil, och kolla upp det senare.

Om du inte är säker på om du ska skriva ”däck” eller ”hjul”: skriv ”däck/hjul”, markera det och bestäm dig senare.

Tänk på Queen. De kan ha tänkt på full-fart-framåt-skrivandet när de skrev och sjöng: ”Don’t stop me now / ’Cause I’m having a good time, having a good time.”

 

***

 

Tänk GEMO när du är mitt i skrivandet. ”Good enough, move on.”

Det är så du får texter skrivna. Inte genom att värka fram varenda formulering, utan genom att tänka ”det här blir ju bra, och jag måste vidare”. För förr eller senare måste du släppa texten ifrån dig.

Fast … nota bene: det här är inte på något sätt en uppmuntran till att hafsa eller att nöja sig med ”okej”. Det handlar om att börja när du har tillräckligt med stoff och avsluta när 
du skrivit det bästa du kan skriva just där och då. GEMO!

 

***

 

Julia Cameron, författare till den klassiska boken The artist’s way, är också inne på det här med att vrida ner volymen på den där kritiska ”du-är- inte-bra-nog”-rösten inom dig.

När hon skriver föreställer hon sig att Nigel sitter på hennes ena axel. Han är ”en brittisk inredningsarkitekt med omöjligt höga krav”. Han viskar ”vidriga saker till mig”, berättar Cameron i ett Youtube-samtal med sin redaktör Joel Fotinos. Redaktör-Joel å andra sidan berättar hur han föreställer sig en Rolf på hennes andra axel.

Rolf har ett enda uppdrag: att slå Nigel på käften så fort han yppar ett endaste neggigt ord i Julias öra. Du har säkert också en Nigel på din ena axel. Se till att du också har en Rolf, och låt honom ta hand om Nigel.

****

Det blir inte alltid så bra i början. Du önskar kanske att det skulle blivit bättre, kanske perfekt. Trösta dig med att det blivit något, som kan bli bättre i takt med att du förfinar texten.

 

Gillar du det du läser? Skicka gärna ett mejl till mig på mattias@pleasecopyme.se och berätta. Jag läser och svarar på alla mejl. Må bäst!

Copyright © 2022 Please copy me.


Vill du få färre sådana här nyhetsbrev, eller kanske inga alls? 
Du kan uppdatera dina inställningar eller tacka nej till framtida brev.

Email Marketing Powered by Mailchimp