Det lätta och det rätta
Denna dag påminns vi om hur de mörka krafterna ser ut att segra i vår värld, när det gått ett år sedan vi vaknade upp till den brutala nyheten om hur vårt grannland invaderat Ukraina. Så såg det också ut för Jesu lärjungar när Jesus berättade att han skulle lida och dö i Jerusalem. Att han också skulle uppstå var en detalj som de snabbt glömde. Låt oss minnas att Gud en dag ska triumfera över all ondska.
Petrus var snabb att hitta en lösning. Det skulle aldrig hända, för Gud skulle bevara honom. Men den lätta lösningen var inte den rätta. Den kom från djävulen. Det var på samma sätt när Jesus utsattes för djävulens frestelser i öknen. I stället för att gå hungrig skulle han enkelt trolla fram bröd. Han skulle med änglarnas hjälp kunna kasta sig utför bråddjupet och bli räddad, för så har Skriften sagt. Och han skulle med att visa sin ödmjukhet inför djävulen erövra hela världen.
Men den rätta lösningen var att Jesus måste lida detta för att undvika något värre – att hela världen skulle ledas i kedjor till helvetet av den triumferande Satan. Och det kunde Gud, som älskar världen, inte tillåta. Han måste välja det rätta, även om det inte var den lätta vägen. Därför måste djävulen, som kom i Petrus gestalt, förvisas till sin plats och inte gå framför Jesus och styra hans väg. Jesus måste gå den tunga vägen.
Vi har inlett fastetiden, en tid av kamp och mörker. Världsläget påminner oss att ivrigt söka oss till Herren med rop om förbarmande. Förstår vi, och förstår världens ledare, vad kampen mot mörkrets makter egentligen handlar om? Vi står inför Jesu snara återkomst, för alla tecken som Jesus har förutsagt håller på att gå i uppfyllelse. Och han har sagt att den yttersta tiden inte ska vara lätt för oss som vill följa i hans spår. Men likväl har vi inget verkligt alternativ. Vi har bara att göra det rätta.
Låt denna fastetid bli en tid när vi ropar till Herren om förbarmande, för oss själva, för våra nära, för vårt land, för medmänniskor som lider av krigets fasor. Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus som vandrade till korset för att vi skulle få leva med honom för evigt, och också visa andra på den rätta vägen.
O kärlek, som av natt och nöd
och död ej övervanns,
vinn oss, vinn världen med din glöd,
ditt kors, din törnekrans.
(B Jonzon)
|
|
|
|
|
|
