View this email in your browser

Insulinresistens - ur ett patientperspektiv

Insulinresistens är ett medicinskt tillstånd där kroppens celler inte svarar på insulinet som produceras av bukspottkörteln, vilket leder till höga nivåer av glukos i blodet.

Detta tillstånd kan orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar.

Om betacellerna i bukspottskörteln slutar producera insulin utvecklar patienten typ 1 diabetes och en del av dessa utvecklar även typ 2 diabetes, något som ofta uppstår vid insulinbehandling, i vetenskaplig litteratur kallas detta tillstånd för “double diabetes” i.e dubbel diabetes.

Upptäckten av insulinresistens är en produkt av flera decenniers forskning inom medicin och biologi. Redan på 1930-talet noterades det att vissa personer med diabetes inte svarade på insulinbehandling på samma sätt som andra.

Detta ledde till att forskare började undersöka mekanismerna bakom detta fenomen.

På 1950-talet upptäckte man att insulinresistens var kopplat till fetma, och forskare började undersöka hur fettceller påverkar kroppens insulinsignalering.

Det dröjde dock till 1980-talet innan man kunde identifiera de molekylära mekanismerna bakom insulinresistens och dess koppling till andra sjukdomar.

Nedan: Här är CGM (continous glucose monitor värden före behandling).

Idag är insulinresistens välkänt som en viktig faktor i utvecklingen av flera hälsoproblem, och det fortsätter att vara ett aktivt område för forskning inom medicin och biologi.

Forskning på insulinresistens har lett till nya behandlingar för typ 2-diabetes och andra sjukdomar och kan bidra till utvecklingen av förebyggande åtgärder för dessa sjukdomar i framtiden.

Insulin är ett hormon som produceras naturligt av bukspottkörteln och spelar en viktig roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. Insulin produceras i de så kallade beta-cellerna i bukspottkörteln och frisätts i blodet när kroppen behöver reglera blodsockernivån.

Nedan: Här är CGM (continous glucose monitor) värden efter behandling.

Insulinproduktionen kan påverkas av flera faktorer, såsom matintag, motion, stress och sjukdomar.

Om kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller om cellerna i kroppen inte svarar på insulin på rätt sätt, kan det leda till höga blodsockernivåer och potentiellt resultera i diabetes och andra hälsoproblem.

För att bedöma hur kroppen reglerar insulin och blodsockernivåer, kan en kraft kurva analys utföras. Detta görs genom att ta regelbundna blodprover under en viss tidsperiod, vanligtvis var 30:e minut under en period på flera timmar.

Blodproverna används sedan för att skapa en grafisk representation, en så kallad kraft kurva, som visar hur kroppen hanterar insulin och blodsockernivåer över tid.

Kraft kurvan ger din läkare viktig information om hur patientens kropp reagerar på insulin och hjälpa till att identifiera eventuella insulinresistensproblem eller andra hälsoproblem som kan påverka patientens blodsockernivåer.

Nedan: Här ser Ni hur insulinnivåer stiger flera år innan blodsockernivåerna stiger, därtill ser Ni hur insulinnivåerna sjunker efter ett antal år med diabetes eller vid debut av typ 1 diabetes.