|  |  | Övervikt, inflammation och cancer | Hej! Det här är ett försök att förmedla angelägenheten i att minska risken för sjukdom och öka förståelsen för komplexiteten som råder i vår kropp. Mellan 50-70 miljoner celler dör i vår kropp varje dygn. En cell kan få upp till 1 miljon skador per dygn på sitt DNA och det repareras - eller cellen dör - och andra celler delar sig för att ersätta den.
Övervikt ökar risken för cancer - gör något åt det innan du kan drabbas är mitt budskap idag.
Så ha tålamod, se på videoinläggen för de åskådliggör saker som inte gick att förstå med stationära bilder så lätt när jag pluggade medicin för snart 30 år sedan. Animationerna är närmast fantastiska reallisationer av vad som faktiskt händer inne i våra celler, missa dem inte!
I vårt avlånga land så upphör mycket verksamhet att fungera mellan juni och augusti, de mörka vintermånaderna gör att behovet av sol och frisk luft är stort. Ofta är semestertider ett ypperligt tillfälle att lägga den där tiden man inte har i vardagen på att göra något för sig själv.
Sommaren är också en tid för ökat intag av alkohol, ofta tappar vi rutiner som träning och det blir andra behov som får styra. Det blir inte sällan för mycket mat och en ursäkt att “efter semestern” ska jag ta tag i detta.
Har man inte tid att hålla sig frisk får man sätta av tid för att vara sjuk, som bekant. Men vägen till att man blir sjuk lever många med en irrationell föreställning om att man får “symptom” och då hinner man ändra på sig innan det är “för sent”.
Din kropp och själ är ett existentiellt mirakel.
Människokroppen är en extraordinär konstruktion, full av otrolig komplexitet. För att kunna förstå dess omfattning kan vi börja med att titta på antalet celler den består av. En genomsnittlig vuxen människa uppskattas ha omkring 30 biljoner celler. Dessa celler är specialiserade och organiserade för att utföra olika funktioner och samverka i en fantastisk harmoni.
Om vi fördjupar oss i cellerna kan vi inte ignorera deras DNA, som innehåller den genetiska informationen för att skapa och underhålla en människokropp. Varje cell i vår kropp innehåller en kopia av vårt DNA. I genomsnitt har människans DNA-sekvens en längd på cirka 3 miljarder baspar. Om vi multiplicerar detta med antalet celler i kroppen, får vi en enorm datamängd. Den totala mängden DNA i kroppens alla celler skulle därmed uppgå till ungefär 90 triljoner miljarder baspar (eller 90 zettabyte). För att sätta detta i perspektiv är det ungefär 45 miljoner gånger mer data än vad som lagras på en genomsnittlig 256 GB smartphone.
Nu när vi har fått en förståelse för det otroliga antalet celler och den enorma mängden DNA i människokroppen, låt oss rikta vår uppmärksamhet mot den evolutionära resan. Människans utveckling är resultatet av en lång historia som sträcker sig över miljoner år. Våra förfäder, inklusive de tidigaste primaterna, dyker upp i fossil rekordet för omkring 65 miljoner år sedan. Dock är det först för cirka 2 miljoner år sedan som den art vi idag känner som Homo sapiens, den moderna människan, uppstår. |  | | Cellbiologins historia | Komplexiteten kring vad som försigår i våra celler varje dag är svår att uppskatta som lekman även om man jobbar kliniskt och är skolad i naturvetenskap så är det man lärt sig på sin grundutbildning hopplöst utdaterat för utveckligen går lavinartat fort framåt.
1665: Robert Hooke - Upptäckten av celler: Robert Hooke använde ett mikroskop för att studera korkbitar och observerade små fackliknande strukturer som han kallade "celler", vilket blev det första dokumenterade omnämnandet av celler.
1838: Matthias Schleiden och Theodor Schwann - Cellteorin: Schleiden och Schwann formulerade cellteorin som säger att alla organismer är uppbyggda av celler, och cellen är den grundläggande enheten för liv.
1855: Rudolf Virchow - Celldelning och biogenes: Virchow formulerade principen "omnis cellula e cellula" (alla celler kommer från befintliga celler), vilket betonar att celler delar sig för att bilda nya celler och att allt liv härstammar från tidigare befintligt liv.
1865: Gregor Mendel - Genetikens grundläggande lagar: Mendel utförde experiment med ärtväxter och formulerade Mendels lagar om ärftlighet, som lade grunden för förståelsen av hur gener överförs mellan generationer.
1953: James Watson, Francis Crick, Rosalind Franklin och Maurice Wilkins - DNA-strukturen: Watson och Crick presenterade sin modell för DNA-dubbelhelixen, baserat på forskning och data som inkluderade röntgendiffraktionsbilder från Franklin och Wilkins.
1970-talet: Utvecklingen av genteknik och rekombinant DNA: Framsteg inom genteknik, inklusive isolering och klippning av DNA-sekvenser och förmågan att införa gener från en organism till en annan, banade väg för genetiskt ingenjörskap och bioteknologi.
1981: C. elegans genomsekvensering: Första komplett sekvenseringen av ett djurs genom, genomfördes av Sydney Brenner och hans team på nematoden Caenorhabditis elegans, vilket markerade början av genomprojekt och förståelsen av genomet.
1990: Human Genome Project: Ett internationellt samarbete för att sekvensera och kartlägga hela det mänskliga genomet inleddes, vilket slutfördes 2003 och gav oss en omfattande förståelse för den genetiska koden.
1997: Kloning av fåret Dolly: Forskare vid Roslin Institute i Skottland klonade fåret Dolly genom att överföra cellkärnan från en vuxen cell till en äggcell utan cellkärna. Detta banade vägen för fortsatt forskning inom kloning och reproduktiv bioteknik.
2001: Mänsklig stamcellsforskning: Forskare, inklusive James Thomson, lyckades isolera och odla mänskliga embryonala stamceller för första gången. Detta öppnade dörren för forskning om stamceller och deras potential för regenerativ medicin.
2007: Framväxten av CRISPR-Cas9: Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier introducerade CRISPR-Cas9, en teknik för genredigering som möjliggör precisa och effektiva ändringar i DNA-sekvenser. CRISPR har revolutionerat genetisk forskning och har många potentiella tillämpningar inom bioteknik och läkemedelsutveckling.
2013: Utveckling av organoider: Forskare började odla organoider, 3D-strukturer som liknar organ i miniatyr, från stamceller. Organoider har visat sig vara värdefulla verktyg för att studera organutveckling, sjukdomsmodellering och testning av läkemedel.
2020: mRNA-tekniken för COVID-19-vaccin: Under COVID-19-pandemin utvecklades mRNA-baserade vacciner, såsom Pfizer-BioNTech och Moderna, för att bekämpa sjukdomen. Denna teknik innebär att man injicerar en mRNA-sekvens som kodar för ett specifikt viralt antigen i kroppen, vilket utlöser immunrespons och skydd mot viruset.
2020: Forskning om epigenetik: Epigenetik, studiet av förändringar i genuttryck som inte beror på förändringar i DNA-sekvensen, har fortsatt att vara ett aktivt forskningsområde. Studier av epigenetik ger insikt i hur miljöfaktorer och livsstilsval kan påverka genuttryck och hälsa.
2021:mRNA-tekniken i COVID-19-vaccin: Under COVID-19-pandemin har mRNA-tekniken spelat en betydande roll i utvecklingen av vacciner mot sjukdomen. Vaccin som Pfizer-BioNTechs och Modernas COVID-19-vacciner bygger på denna teknik. Här är några nyckelkomponenter och steg i användningen av mRNA-tekniken i COVID-19-vacciner:
mRNA-sekvensen: Vaccinerna använder en specifik mRNA-sekvens som kodar för ett viralt antigen, i detta fall det så kallade spike-proteinet som finns på ytan av SARS-CoV-2-viruset.
Injektion av mRNA: Vaccinet injiceras i kroppen, och mRNA-molekylerna tas upp av cellerna i vaccinatens muskler.
Cellernas användning av mRNA: När mRNA-molekylerna är inne i cellerna, används de av cellens egna maskineri för att producera spike-proteinerna. Spike-proteinerna är ofarliga och kan inte orsaka sjukdom.
Antigengenkänning: Kroppens immunsystem känner igen spike-proteinerna som främmande och svarar genom att producera antikroppar och aktivera immunceller för att bekämpa dem.
Immunsvar: Immunsystemet lagrar informationen om spike-proteinerna och kan snabbt svara om en verklig SARS-CoV-2-infektion inträffar i framtiden.
Denna teknik möjliggör snabb utveckling av vacciner genom att använda mRNA-molekyler istället för att odla och producera virus eller delar av virus i laboratorier. mRNA-tekniken ger flexibilitet eftersom mRNA-sekvensen kan snabbt justeras om nya varianter av viruset uppstår.
Det är viktigt att notera att mRNA-vaccin inte innehåller levande virus och kan inte orsaka COVID-19. De är också temporära och bryts snabbt ner i kroppen.
mRNA-tekniken har visat sig vara en effektiv och lovande metod för att utveckla vacciner mot COVID-19 och har bidragit till det globala svaret på pandemin. Forskningen och utvecklingen inom mRNA-tekniken kan även ha betydelse för framtida vacciner och behandlingar mot andra sjukdomar.
BOTA SJUKDOM MED mRNA TEKNOLOGI
Företaget Vertex har tillsammans med Modena nu kliniska studier för att försöka föra över (friska) gener till patienter med Cystisk Fibros (de har en kloridjonkanal gen defekt som gör dem jättesjuka) genom att inhalera en medicin så hoppas man att mRNA kan föras över in i cellerna och patienterna då (det finns 100 000 mutationer i den här patientgruppen med olika skadegrad på kloridjonkanal funktion) att bota patienten.
|
|
|
|
|
|
| |  | Cancer - kodningen går sönder | 1845: Rudolf Virchow - Celldelning och tumörer: Rudolf Virchow identifierade och beskrev för första gången sambandet mellan okontrollerad celldelning och bildandet av tumörer, vilket var ett betydande framsteg inom förståelsen av cancer.
1914: Peyton Rous - Cancer och virus: Peyton Rous upptäckte att ett virus kan orsaka tumörer hos kycklingar, vilket var den första indikationen på att virus kan vara kopplade till cancerutveckling.
1951: Sidney Farber - Första användningen av kemoterapi: Sidney Farber introducerade aminopterin, en kemoterapeutisk substans, för behandling av akut lymfoblastisk leukemi (ALL), vilket markerade det första effektiva användandet av kemoterapi för att behandla en cancerform.
1971: Richard Nixon - Kriget mot cancer: USA:s president Richard Nixon utropade "Kriget mot cancer" genom att underteckna National Cancer Act, vilket resulterade i ökade investeringar och fokus på cancerforskning och behandling.
1976: Harold Varmus och J. Michael Bishop - Onkogener: Varmus och Bishop upptäckte att vissa gener, kallade onkogener, kan orsaka cancer när de blir aktiverade eller förändrade. Denna upptäckt bidrog till förståelsen av genetiska mekanismer bakom cancer.
1983: Barbara McClintock - Transposoner: Barbara McClintock fick Nobelpriset i medicin för sin upptäckt av transposoner, mobil DNA som kan flytta sig inom genomet och påverka genuttrycket. Denna upptäckt öppnade upp för förståelsen av genetiska förändringar som kan leda till cancer.
1990: Human Genome Project - Kartläggning av det mänskliga genomet: Human Genome Project inleddes, ett internationellt samarbete för att kartlägga alla gener i det mänskliga genomet. Projektet avslutades 2003 och har revolutionerat förståelsen av den genetiska grunden för cancer och möjliga mål för behandling.
2001: Brian Druker - Tyrosinkinashämmare: Brian Druker utvecklade imatinib, en tyrosinkinashämmare, för behandling av kronisk myeloisk leukemi (CML). Detta var det första målinriktade läkemedlet som visade stor effektivitet mot en specifik cancervariant.
2013: CRISPR-Cas9 - Precis genredigering: Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier utvecklade CRISPR-Cas9, en teknik för precisionsgenredigering. CRISPR har potential att revolutionera cancerforskningen genom att möjliggöra specifika och riktade ändringar i gener, vilket kan leda till bättre förståelse av cancermekanismer och utveckling av nya behandlingsmetoder.
2018: Immunoterapi och checkpointhämmare: James P. Allison och Tasuku Honjo tilldelades Nobelpriset i medicin för deras upptäckt av checkpointhämmare, en typ av immunoterapi som aktiverar kroppens eget immunsystem för att bekämpa cancer. Denna upptäckt har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av olika cancersjukdomar.
2020: CAR-T-cellterapi: Carl June och hans team utvecklade CAR-T-cellterapi, en form av immunoterapi där patientens egna T-celler genetiskt modifieras för att kunna känna igen och attackera cancerceller. CAR-T-cellterapi har visat sig vara mycket effektiv för behandling av vissa typer av blodcancer.
2021: mRNA-vaccin mot cancer: På grund av framgången med mRNA-tekniken för COVID-19-vaccin har forskare också börjat utforska användningen av mRNA-vaccin för att bekämpa cancer. Kliniska studier pågår för att utvärdera effektiviteten av mRNA-vaccin mot olika cancertyper och möjligheten att stimulera immunförsvaret att attackera tumörceller.
|  | | Övervikt och koppling till cancer | 1960-talet: Sammanhang mellan fetma och cancer: Forskning började visa att det fanns ett samband mellan övervikt och ökad risk för vissa cancerformer, såsom bröst-, tjocktarms- och livmodercancer. Denna observation ledde till vidare studier för att förstå den biologiska kopplingen.
1980-talet: Adipocyter och hormonproduktion: Forskning visade att fettvävnad inte bara var en energilagring, utan också en aktiv endokrin vävnad som producerade hormoner och inflammatoriska faktorer. Adipocyter, de celler som utgör fettvävnaden, visade sig vara involverade i den ökade cancerrisken hos överviktiga individer.
1990-talet: Adipokiner och inflammation: Upptäckten av adipokiner, hormoner och signalsubstanser producerade av fettvävnaden, visade på deras roll i att reglera inflammatoriska processer. Forskare började undersöka hur dessa molekyler kan bidra till en kronisk inflammatorisk miljö som främjar tumörutveckling.
2000-talet: Insulinresistens och insulinliknande tillväxtfaktorer: Studier fokuserade på sambandet mellan fetma, insulinresistens och utvecklingen av olika cancerformer. Insulinliknande tillväxtfaktorer (IGF) och insulinets roll i tumörtillväxt och celldelning blev föremål för undersökningar och potentiella mål för terapeutiska interventioner.
2010-talet: Molekylära mekanismer och metabola dysfunktioner: Forskning fokuserade på att förstå de molekylära mekanismerna genom vilka övervikt och fetma kan påverka tumörutveckling. Studier visade att metabola dysfunktioner i fettvävnaden, såsom kronisk inflammation och oxidativ stress, kunde påverka cellproliferation, apoptos och angiogenes, vilket är viktiga processer för tumörutveckling.
Nutid: Personaliserad medicin och förebyggande strategier: Med ökad kunskap om den biologiska kopplingen mellan övervikt, fetma och cancer har forskare och kliniker börjat undersöka personaliserade medicinska strategier för att minska cancerrisken hos överviktiga individer. Förebyggande åtgärder, såsom viktkontroll, fysisk aktivitet och dietförändringar, har identifierats som viktiga för att minska risken för fetma-relaterade cancerformer.
|  | |  | Övervikt, cytokiner och cancer | Genom att sträva efter att ha en normal vikt så går förekomsten av cytkokiner ner i kroppen. Cytokiner är en grupp av små proteiner och signalsubstanser som fungerar som budbärare mellan celler i immunsystemet och andra vävnader. De produceras och frisätts av olika celltyper, inklusive immunceller, som en respons på olika stimuli, såsom infektioner, inflammation eller skador.
Cytokiner fungerar som viktiga reglerande molekyler för att koordinera och modulera immunförsvarets svar. De kan verka lokalt, där de påverkar de närliggande cellerna, eller agera på avstånd genom att cirkulera i blodet och påverka avlägsna celler och vävnader.
Funktionellt sett kan cytokiner ha olika effekter på celler och vävnader. Vissa cytokiner stimulerar inflammation och immunförsvarets respons för att bekämpa infektioner och skadade celler. Andra cytokiner fungerar som tillväxtfaktorer och kan stimulera celldelning, differentiering och överlevnad av specifika celltyper.
Cytokiner kan vara involverade i olika sjukdomar och tillstånd, inklusive cancer. I cancer kan cytokiner påverka tumörtillväxt, immunförsvarets respons mot tumörceller och tumörens förmåga att undvika immunförsvaret. 1960-talet: Upptäckt av cytokiner: Cytokiner, en grupp av proteiner och signalsubstanser, upptäcktes och identifierades som viktiga molekyler för kommunikation mellan celler i immunsystemet.
1970-talet: Cytokiner och inflammatoriska processer: Forskning visade att cytokiner spelar en viktig roll i att reglera inflammatoriska processer. Det framkom att vissa cytokiner kan ha både positiva och negativa effekter på immunförsvaret och att obalans i cytokinnivåer kan vara kopplad till inflammation och sjukdom.
1980-talet: Cytokiner som tillväxtfaktorer: Studier visade att vissa cytokiner fungerar som tillväxtfaktorer och kan stimulera celldelning och proliferation. Detta fick forskare att undersöka deras roll i tumörtillväxt och cancerutveckling.
1990-talet: Tumörnekrosfaktor (TNF): TNF, en specifik typ av cytokin, identifierades som en viktig spelare i regleringen av inflammatoriska och immunologiska processer. TNF visade sig vara involverad i både cancercellernas överlevnad och eliminering genom immunförsvaret.
2000-talet: Cytokiner och tumörimmunologi: Forskning inom tumörimmunologi och immunterapi betonade vikten av cytokiner för att stimulera och reglera immunförsvarets svar mot tumörceller. Cytokiner som interleukin-2 (IL-2) och interferoner blev föremål för kliniska studier som potentiella terapeutiska agenter mot cancer.
Nutid: Cytokiner som behandlingsmål och biomarkörer: Med ökad kunskap om cytokiners roll i tumörutveckling och immunförsvarets respons har forskning fokuserat på att använda cytokiner som mål för nya cancerbehandlingar. Samtidigt har cytokiner också undersökts som potentiella biomarkörer för diagnos, prognos och behandlingssvar inom olika cancerformer.
| |  | SAMMANFATTNING
Genom att försöka förstå hur delikat balansen är på cellnivå ner på DNA-RNA nivå och hur för mycket fettvävnad i kroppen kraftigt ökar risken för sjukdom och cancer jämfört med om man är normalviktig har jag med detta veckobrev försökt göra det som man har som grunduppgift som legitimerad läkare att göra, förebygg uppkomst av sjukdom och det är en utbildningsfråga. När patienter förstår hur sjukdom uppkommer gör de själva förändringar när de kan relatera det till sin egen hälsa.
Vår provtagning och våra hormonanalyser ger dig en inblick som du bara kan få via dessa analyser som kan ge dig verktyg - och behandling om det behövs - att bli av med övervikt och minska risken dramatiskt för sjukdom.
Vi kan också med MR-undersökningar mäta mängden fett i din lever, i din buk och det är prognostiskt viktiga markörer för att förebygga att patienter går upp i vikt igen.
En av våra första patienter hade 30 procent fett i levern när han började hos oss, han är nu inne på 3 året och har nu 12 procent fett i levern, nästa år hoppas vi att hans fettinnehåll i levern helt normaliserats och då har vi botat honom från typ 2 diabetes och alla de följdsjukdomar som den medför förr eller senare.
| | | | | Vi har inga krediter, inga banklån och inga riskkapitalister som finansierar vår verksamt. Verksamheten bygger helt på att våra patienter vill anlita oss och vi är tacksamma för Ert förtroende och strävar efter att göra vårt bästa!
Vi är inte anslutna till den offentliga vården eftersom det medför som vi ser det stora begränsningar och regleringar i vad vi kan och får göra jämfört om vi verkar i privat regi så det vi att fortsätta med.
Michel Tagliati, leg.läk & grundare | |
|
|
|
|
|
